Nylund: En god förvaltningslösning

14.11.2008 kl. 13:29
Senaste torsdag avgjorde regeringen hur skogscentralernas verksamhet påverkas då Karleby stad från och med årsskiftet slås ihop med Kelviå, Lochteå och Ullava kommuner. Sfp har aktivt arbetat för att nuvarande Karleby stads skogsägare fortsättningsvis ska får sin service från den tvåspråkiga Kustens skogscentral, och det blev också regeringens beslut. De övriga delarna av nya Karleby, det vill säga nuvarande landskommunerna, kommer att få sin service från Södra Österbottens skogscentral på samma sätt som de får det idag.

Regeringens grepp är nytt och måste betraktas som mycket positivt. Det visar att en förvaltningsförändring, i detta fall en kommunfusion, inte per automatik måste betyda att man bryter sönder fungerande förvaltningsmodeller. En betydande majoritet av nuvarande Karlebys stads skogsägare har svenska som modersmål och beslutet gjordes uttryckligen med avsikt att trygga servicen på modersmålet för alla skogsägare i området.

En liknade lösning har Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt LPA, som ansvarar för lantbruksavbytarverksamheten, valt när man ändrar sina förvaltningsenheter i nejden nu vid årsskiftet. Avbytarverksamheten i Pedersörenejden, Kronoby kommun och nuvarande Karleby stad kommer från och med nyår att administreras från Pedersöre. De övriga delarna av sammanslagna Karleby stad kommer att administreras från Toholampi. Bevekelsegrunden för det beslutet är ungefär det samma som regeringen använder gällande skogscentralen; man säkerställer att kunderna får sina tjänster på sitt eget modersmål, oberoende om det är svenska eller finska.

Kustens skogscentral kan på många sätt fungera som en förebild för hur det går att ordna statliga förvaltningslösningar med både praktiska och språkliga hänsyn och att man inte alltid behöver stirra sig blind på geografin. Kustens skogscentrals verksamhetsområde omfattar Österbotten, Åboland och Nyland. Huvudkontoret finns i Esbo, man har ett regionkontor i Vasa och dessutom finns det sex områdeskontor. När det gäller skogsförvaltningen är det en rationell lösning att ha en skogscentral med en stark tvåspråkig service.

Den andra särprägeln som Kustens skogscentral har är att man sköter om främjande av ett hållbart skogsbruk och sköter lagstadgade myndighetsärenden också för den utmanande Helsingsforsregionen. Det som gör Helsingforsregionen så utmanande är att majoriteten av skogsägarna där äger skog långt borta från sin boningsort och att de inte är så lätta att nå. Det här innebär förstås relativt sett höga kostnader per utförd tjänst eller avverkad kubikmeter, vilket är en utmaning när den statliga skogsförvaltningen på samma sätt som övriga statliga myndigheter piskas av produktivitetsprogram.

Exemplet med Kustens skogscentral visar att man kan hitta kreativa lösningar som beaktar språklig service också för myndighetsadministration när viljan är god. Om man ställer kunden i centrum i stället för att fokusera på en stelbent geografisk modell så går det att åstadkomma ypperliga lösningar, något som ovannämnda fall visar.

Mats Nylund, riksdagsledamot, sfp
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30