Henriksson: Statens regionförvaltnings spårar ur!

21.11.2008 kl. 10:33
Statens regionförvaltningsreform spårar ur!

Det är med stigande oro jag följt med hur våra regeringskumpaner agerar eller låter bli att agera i den statliga regionförvaltningsreformen. Ännu har inga definitiva beslut fattats, och därför hoppas jag att vi i slutändan får se förnuftet segra.

Vi börjar med landskapet Mellersta Österbotten och dess orientering mot norr eller söder. Skall Mellersta Österbotten få ingå i sitt naturliga samarbetsområde motsvarande tidigare Vasa län med landskapen Österbotten och Sydösterbotten då det gäller att bilda samarbetsområde för närings-, trafik- och naturresurscentralerna (så kallade Ellu-myndigheten)? Det vill Karleby stad, det vill landskapet Österbotten, det vill Jakobstadregionen, det vill företagen och näringslivet samt Österbottens Handelskammare, men det vill inte styrelsen för Mellersta Österbottens landskapsförbund (MÖF). De vill höra till samma område som Ulåeborg och Kajana. Till saken hör också att beslutet i MÖF fattades med minsta möjliga marginal (6-5).

Minister Mari Kiviniemi har under veckan sagt att för henne är landskapets åsikt avgörande. Hennes resonemang håller emellertid inte. För hela reformens del finns sagt att man i mån av möjlighet skall ta i beaktande
trafikförbindelserna, språkförhållandena, befolkningens storlek, företagens
antal på området samt produktions- och ekonomiska faktorer. Därför måste det gå att väga in också dessa omständigheter och inte bara landskapets åsikt, då den föredragande ministern och senare regeringen skall fatta beslut. Allt annat är orimligt. På något sätt känns det som om man därtill glömt bort det elementära med hela reformen. Att de nya som skall skapas skall tjäna näringslivet och stöda utvecklingen i regionerna. Det borde ju också vara så att förvaltningen
skall anpassa sig efter verkligheten. Inte tvärtom.

Sen har vi frågan om Vasa eller Seinäjoki som huvudverksamhetsstället för Ellu. En fråga som borde ha varit själklar från början, men som Seinäjoki skickligt lyckats lyfta upp på agendan. Också här lyser förnuftsargumenten med sin frånvaro, då man från centerhåll lobbar hårt för Seinäjoki. I Vasa finns idag vägdistriktet och miljöcentralen samt TE-centralen. TE-centralens funktioner kommer att finnas kvar också efter den här reformen i såväl Vasa som Seinäjoki och Karleby. Däremot handlar huvudortsfrågan i högsta grad om miljöcentralen och vägdistriktet. De fungerar väl utifrån Vasa idag, har tillgång till tvåspråkig personal och har ändamålsenliga utrymmen. En flyttning till Seinäjoki skulle innebära en enorm risktagning, såväl verksamhetsmässigt som ekonomiskt, för att inte tala om vilken dålig personalpolitik det skulle vara. Själfallet skulle också den fungerande tvåspråkiga servicen riskeras. Rekrytering av personal med goda svenska kunskaper är nämligen inte det lättaste i Seinäjoki. Det borde stå klart för var och en. Det skall därtill inte vara en belastning för Vasa att man har en stark tvåspråkighet, tvärtom.

Svenska Folkpartiets utgångspunkt är att söka konstruktiva lösningar på de ovannämnda problemen. Jag hoppas verkligen att samma konstruktiva anda också skulle finnas hos de övriga regeringspartierna.

Anna-Maja Henriksson
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15