Nordman: Studentsvenskans ställning

28.11.2008 kl. 13:28
Regeringen granskar studentsvenskans ställning.

Språkkunskaper blir allt viktigare såväl i arbetslivet i vårt land som i arbete och uppdrag utomlands. Unga bör därför uppmuntras att lära sig flera språk, förutom de båda inhemska också andra språk. Med tanke på denna bakgrund är utvecklingen oroväckande.

Den senaste tiden har det framgått att "tjänstemannasvenskan" kommit som en överraskning för många finskspråkiga studenter som fortsätter vid yrkeshögskolor. Enligt en undersökning har kunskaperna försämrats avsevärt och yrkeshögskolor tvingas satsa allt mera på den svenska undervisningen i takt med att intresset för svenska i gymnasiet minskar.

Oroväckande är också det utlåtande som Finlands Gymnasister nyligen gjorde på sitt förbundsmöte om slopande av obligatorisk undervisning i det andra inhemska språket. Slopande motiveras med att det skulle höja studiemotivationen hos de elever som faktiskt är intresserade av att lära sig svenska eller finska.

När riksdagen år 2004 beslöt att det andra inhemska språket inte längre skall vara obligatoriskt i studentskrivningarna angavs samma orsak. Vi vet hur det gick. År 2005 valde en av tio finskspråkiga att lämna bort svenskan medan andelen i dag är en av fyra. Bland de svenskspråkiga studenterna skriver 90 procent fortfarande finskan i studenten men antalet som väljer det lättare alternativet, det vill säga B-provet, ökar. Det är också en negativ trend med tanke på hur viktigt det är att kunna finska i vårt land.

Dåliga kunskaper i det andra inhemska drabbar bägge språkgrupperna. I dag ses språkkunskaper inte mera som en bonus utan snarare som en självklarhet. Slopandet av den obligatoriska undervisningen är inte den rätta lösningen. Valet kan i unga år bero mera på lättja än på ett genomtänkt beslut med tanke på framtiden. Vi bör satsa på alternativ och undervisning som stimulera unga att lära sig språken i unga år, då inlärningsförmågan även annars är god.

I flera sammanhang har det konstaterats, att språkbad och språkduschar är utmärkta sätt att öka intresset för språk. Undersökningar visar att språkbadselever klarar sig bättre inte bara i det andra inhemska språket, utan också lär sig lättare utländska språk.

På torsdagens frågetimme frågade jag undervisningsminister Sari Sarkomaa hur regeringen har reagerat på den negativa utvecklingen ifråga om kunskaper i svenska. Ministern konstaterade att regeringen kommer att uppfylla de löften som gavs, då studentsvenskan blev frivillig. År 2010 kommer en rapport om svenskans ställning att ges och en del åtgärder vidtas för att stimulera valet av svenska i finska gymnasier. Samarbete mellan svenska och finska skolor skall uppmuntras och hon räknar med att språkbadsundervisningen skall få mera resurser.

Tvåspråkigheten är en av de största rikedomar vi har i Österbotten. Den ligger till grund för vårt dynamiska näringsliv, de många exportföretagen, det breda utbudet av utbildning och de starka förvaltningstraditionerna. När universitetens servicecentral Certia i Vasa invigdes i måndags var en motivering till placeringen tvåspråkigheten - ännu en gång. Inte överraskande har två arbetsgrupper upprepat förslaget om att en språkservicecentral skall grundas i Vasa. Även det med hänvisning till den tvåspråkiga miljön. Den skall till att börja med göra översättningar från finska till svenska och tvärtom åt statliga myndigheter. Senare skall även andra språk komma i fråga. Vi fortsätter ansträngningarna att få i gång verksamheten.

Mot den här bakgrunden känns det minst sagt onaturligt att styra Karleby norrut i region-förvaltningsreformen. Det starka svenska inslaget och tvåspråkigheten Karleby skulle drunkna i de nya myndigheter, som skulle ledas från Uleåborg. Språkservicen och andra viktiga faktorer talar för anslutning söderut. Vi gör allt som kan göras för att lyckas med det!

Håkan Nordman

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30