Regionförvaltningsrefomen visar vad festtalen är värda!
Den statliga regionförvaltningsreformen fungerar som ett utmärkt bevis på vad festtalen om vårt lands tvåspråkighet är värda. Konkreta beslut skall snart fattas och de besluten kommer att få konkreta följder. Det parti som verkligen också menar något med att tvåspråkigheten och svenskan är en rikedom för landet, får nu en alldeles enastående möjlighet att också visa det i handling.
Österbotten fungerar som den främsta skådeplatsen i detta märkliga politiska skådespel. Alla fakta talar för att Vasa borde vara den självklara huvudverksamhetsorten för Närings-, miljö- och naturresurscentralen Ely och inte Seinäjoki. I Vasa finns redan såväl verksamheterna som utrymmena, och en flyttning till Seinäjoki uppskattas kosta ca 10 miljoner €. I dessa tider när
finansministeriet fortsätter hålla fast vid produktivitetsprogrammet, som skall minska statens personal och göra förvaltningen effektivare, rimmar ett beslut för Seinäjoki verkligt illa. Hur till exempel finansminister Katainen tänkt förklara en sådan lösning utan att förlora i trovärdighet, är för mig en fullständig gåta.
I frågan om Mellersta Österbotten skall ingå i samarbetsområdet söderut eller norrut, handlar det också i grunden om att acceptera fakta och de verkliga förhållandena som råder. Att de som talar för orientering norrut så totalt blundar för de rådande samarbetsformer som idag finns mellan Karlebyregionen och Jakobstadsregionen och resten av landskapet Österbotten är verkligen
skrämmande. Det handlar om allt från arbetskraftens pendlingsområde, polis- och räddningsområde, gemensamma utbildningsanordnare, lantmäteri- och
nödcentralområde till näringslivssamarbete som Österbottens handelskammare.
Uppenbart är också att de som vill koppla loss Mellersta Österbotten från Österbotten, inte heller bryr sig ett dugg om vilka konsekvenser det skulle ha för Karlebysvenskarna, om Uleåborg blir deras Ely- huvudort. Oundvikligen skulle det leda till att den svenskspråkiga befolkningens möjligheter att i praktiken få service på sitt modersmål äventyras. Den svenskspråkiga
befolkningens andel skulle i norralternativet bli 1,6 %, (ca 7200 av 440.000), då man i söderalternativet skulle uppgå till nästan 40 %, (ca 96.000 av 143. 000). Tala om väsentlig förändring!
Finland har godkänt den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk. Enligt den omfattas även det svenska språket i Finland av bestämmelserna trots sin status som landets andra officiella språk. Det stadgas bl.a. att parterna skall bygga upp sin politik, lagstiftning och praxis på respekt för det geografiska området för varje landsdels- eller minoritetsspråk för att trygga
att gällande eller ny administrativ indelning inte utgör hinder för främjande
av ifrågavarande språk.
Vår språklag igen säger att "när förvaltning organiseras skall en indelning i sinsemellan förenliga områden eftersträvas så att den finskspråkiga och den svenskspråkiga befolkningens möjligheter att erhålla tjänster på det egna språket tillgodoses enligt lika grunder".
Jag anser att de ovan nämnda planerna inom regionförvaltningsreformen står klart i strid med det Finland förbundit sig till i samband med godkännande av konventionen. Det väcker frågan om regeringens intentioner gällandet det svenska språket i Finland. Därför har jag i veckan ställt ett skriftligt spörsmål till statsministern och regeringen, där jag frågar hur regeringen tänker beakta att såväl språklagen som den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk följs när regionförvaltningsmyndigheternas verksamhetsområden och placering bestäms?
Anna-Maja Henriksson
Gruppanföranden |
Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00
Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40
Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009
Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00
Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009
År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00
Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009
Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00
Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen
Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17
Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi
Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15
postadress
Svenska riksdagsgruppen
00102 Riksdagen
telefon
09-4321
