Henriksson: Vad festtalen är värda

28.11.2008 kl. 13:30
Regionförvaltningsrefomen visar vad festtalen är värda!

Den statliga regionförvaltningsreformen fungerar som ett utmärkt bevis på vad festtalen om vårt lands tvåspråkighet är värda. Konkreta beslut skall snart fattas och de besluten kommer att få konkreta följder. Det parti som verkligen också menar något med att tvåspråkigheten och svenskan är en rikedom för landet, får nu en alldeles enastående möjlighet att också visa det i handling.

Österbotten fungerar som den främsta skådeplatsen i detta märkliga politiska skådespel. Alla fakta talar för att Vasa borde vara den självklara huvudverksamhetsorten för Närings-, miljö- och naturresurscentralen Ely och inte Seinäjoki. I Vasa finns redan såväl verksamheterna som utrymmena, och en flyttning till Seinäjoki uppskattas kosta ca 10 miljoner €. I dessa tider när
finansministeriet fortsätter hålla fast vid produktivitetsprogrammet, som skall minska statens personal och göra förvaltningen effektivare, rimmar ett beslut för Seinäjoki verkligt illa. Hur till exempel finansminister Katainen tänkt förklara en sådan lösning utan att förlora i trovärdighet, är för mig en fullständig gåta.

I frågan om Mellersta Österbotten skall ingå i samarbetsområdet söderut eller norrut, handlar det också i grunden om att acceptera fakta och de verkliga förhållandena som råder. Att de som talar för orientering norrut så totalt blundar för de rådande samarbetsformer som idag finns mellan Karlebyregionen och Jakobstadsregionen och resten av landskapet Österbotten är verkligen
skrämmande. Det handlar om allt från arbetskraftens pendlingsområde, polis- och räddningsområde, gemensamma utbildningsanordnare, lantmäteri- och
 nödcentralområde till näringslivssamarbete som Österbottens handelskammare.

Uppenbart är också att de som vill koppla loss Mellersta Österbotten från Österbotten, inte heller bryr sig ett dugg om vilka konsekvenser det skulle ha för Karlebysvenskarna, om Uleåborg blir deras Ely- huvudort. Oundvikligen skulle det leda till att den svenskspråkiga befolkningens möjligheter att i praktiken få service på sitt modersmål äventyras. Den svenskspråkiga
befolkningens andel skulle i norralternativet bli 1,6 %, (ca 7200 av 440.000), då man i söderalternativet skulle uppgå till nästan 40 %, (ca 96.000 av 143. 000). Tala om väsentlig förändring!

Finland har godkänt den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk. Enligt den omfattas även det svenska språket i Finland av bestämmelserna trots sin status som landets andra officiella språk. Det stadgas bl.a. att parterna skall bygga upp sin politik, lagstiftning och praxis på respekt för det geografiska området för varje landsdels- eller minoritetsspråk för att trygga
att gällande eller ny administrativ indelning inte utgör hinder för främjande
av ifrågavarande språk.

Vår språklag igen säger att "när förvaltning organiseras skall en indelning i sinsemellan förenliga områden eftersträvas så att den finskspråkiga och den svenskspråkiga befolkningens möjligheter att erhålla tjänster på det egna språket tillgodoses enligt lika grunder".

Jag anser att de ovan nämnda planerna inom regionförvaltningsreformen står klart i strid med det Finland förbundit sig till i samband med godkännande av konventionen. Det väcker frågan om regeringens intentioner gällandet det svenska språket i Finland. Därför har jag i veckan ställt ett skriftligt spörsmål till statsministern och regeringen, där jag frågar hur regeringen tänker beakta att såväl språklagen som den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk följs när regionförvaltningsmyndigheternas verksamhetsområden och placering bestäms?

Anna-Maja Henriksson
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00