Nylund: När medborgaraktivismen blir kriminell

02.12.2008 kl. 10:20
Åsiktsfrihet och föreningsfrihet är medborgerliga grundrättigheter i Finlands grundlag. Medborgaraktivism där man organiserar sig antingen i föreningar eller spontant och försöker förbättra samhället via opinionsbildning är alltså ytterst eftersträvansvärd och för utvecklingen framåt. Man har kämpat för medborgerliga rättigheter för alla samhällsklasser, för kvinnans jämställdhet med mannen och för barnens rättigheter, och påverkat opinionen och därigenom
förändrat lagstiftningen. Och man har också kämpat för djurens rättigheter.

Den räd som utfördes mot ett hönshus i Närpes natten till fredagen var mig veterligen den första i Finland där man i en räd uppsåtligen tog livet av djur. Här kan man inte tala om djurrättsaktivister, utan det handlar om brottslingar som gjort sig skyldiga till grovt djurskyddsbrott och grov skadegörelse. Den som så att säga "befriar" djur kan väl, mot bättre vetande, åtminstone försöka
intala sig själv att han eller hon vill djuret väl men i detta fall finns inga sådana möjligheter till självbedrägeri. Brottslingarna oskadliggjorde larmsystemet med en precision som kräver stora kunskaper i inbrottsteknik, och de slog ut exakt de funktioner som skadade djuren maximalt snabbt, det vill säga ventilation, vattenförsörjning, utfodringsteknik och belysning. Det råder
inget tvivel om att förövarna visste vilket öde som skulle drabba hönsen.

När detta skrivs har polisen inte fått fast förövarna. De lämnade efter sig signaturen EVR som står för djurens befrielsefront på väggen till hönshuset. EVR anses ha ytterst nära kopplingar till föreningen Oikeutta eläimille, på svenska Djurens rätt, som kämpar för att all form av djurhushållning ska upphöra. Betecknande för sambandet är också att attentatet kom exakt på
årsdagen efter att Djurens rätt startade sin så kallade Tehotuotanto-kampanj där startskottet utgjordes av publiceringen av filmer som olagligt filmats i bland annat hönshus. Det är också värt att notera att Sari Komulainen, informatör för nämnda förening, enligt lördagens Hbl inte alls tar avstånd från attentatet, utan tvärtom försvarar "ekonomiskt sabotage" och anser det var
moraliskt rätt.

Det finns klara gradskillnader också i den olagliga aktivismen. Det finns en idealistisk aktivism, där förövarna öppet står för sina gärningar och tar sitt straff. En annan nivå är den där förövaren inte står upp för sin gärning, men upplever att han eller hon i kraft av någon slags högre moral för en god sak gör att de står över lagen. Och så finns det den aktivism där förövarna låter ändamålet helga medlen och inte ens låtsas vara moraliskt överlägsna. När man nått den nivån är man farligt nära brott mot liv.

I de europeiska länder där myndigheterna inte betraktat den brottsliga djurskyddsaktivismen med det allvar den kräver har mönstret varit det samma. Till först handlar det om tillslag mot pälsfarmer, har man framgång där går man vidare till övrig husdjursproduktion. Nästa steg är tillslag mot
livsmedelsförädlande industri och till slut har vi direkta hot och våldshandlingar utförda mot enskilda näringsidkare, mot deras familjer och mot deras anhöriga. Så har det gått i Storbritannien och så har det gått i Sverige.

Den utvecklingen ska vi förhindra i Finland. Inom polisen har man tyvärr beslutat att lägga ner sin grupp för bekämpande av olaglig djurskyddsaktivism vid årsskiftet. Jag frågade inrikesminister Anne Holmlund hur regeringen tänker trygga att tillslagen inte ökar då specialenheten upphör vid årsskiftet. Minister Holmlund intygade att hon personligen kommer att bevaka att de
resultat man uppnått inom enheten inte går till spillo utan att kunskapen ska tas till vara. Det börjar vara hög tid att också konkretisera det löftet.

Mats Nylund, riksdagsledamot, sfp

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00