Alla har rätt till en tillräcklig bastrygghet

16.01.2009 kl. 08:00
Svenska riksdagsgruppen anser att ett av de viktigaste elementen i vårt samhälle är ett socialt skyddsnät som är heltäckande och aktiverande. Alla har rätt till en god start i livet och en välfärd som ger tillräcklig bastrygghet.


Garantipension
Seniorernas ekonomi har under de senaste åren förbättrats i takt med att allt flera lyfter arbetspension, men över 80 000 personer lyfter fortfarande enbart folkpension vars brutto är högst 584 euro per månad. Detta kan jämföras med att pensionen för alla pensionärer i genomsnitt är cirka 1 000 euro brutto i månaden. För dem som endast lyfter folkpension är folkpensionens nivå otillräcklig.

Svenska riksdagsgruppen vill ha en garantipension på minst 650 euro i månaden, ännu under denna valperiod. Garantipensionen skall vara ett tillägg om helhetspensionen är lägre än 650 euro per månad.

Garantipensionen är i hög grad även en jämställdhetsfråga. Tillägget skulle omfatta ca 110 000 personer varav 2/3 kvinnor. Av männen som skulle få tillägget är 90 % ensamstående. Det viktiga ifråga om garantipensionen är att den sammanjämkas med övriga förmåner så att helheten inte blir lidande.

Ensamförsörjare
Svenska riksdagsgruppen vill att ensamförsörjarbidraget höjs och att kopplingen mellan barnbidragets ensamförsörjartillägg och utkomststöd slopas.

Enligt lagen om utkomststöd utgör bland annat barnbidraget samt ensamförsörjartillägget sådana inkomster som beaktas vid uträkningen av utkomststöd. Enligt Folkpensionsanstalten betalas ensamförsörjartillägg för ca 151 250 barn i sammanlagt ca 97 540 hushåll. Av dessa bor ca 45 504 barn i hushåll som lyfter utkomststöd.

Utredningar visar dock att hushåll med en ensamförsörjande förälder mer än andra barnfamiljer är beroende av utkomststöd för sitt uppehälle. För att de allra fattigaste ensamförsörjarhushållen skall ha en nytta av en höjning av ensamförsörjartillägget måste kopplingen till utkomststödet slopas.

Denna ändring beräknas öka kommunernas utgifter för utkomststödet med ungefär 11 miljoner euro. Svenska riksdagsgruppen anser att staten fullt ut skall kompensera detta till kommunerna.

Barn- och ungdomspsykiatrin
Som en följd av de specialinriktade anslagen för barn- och ungdomspsykiatrin år 2000-2005 har man fått goda erfarenheter bl.a. av förebyggande verksamhet. I budgeten för 2008 användes en del av anslagen till det nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården till att förbättra den psykiatriska vården för barn och unga. Även för 2009 öronmärkte riksdagen anslag för satsningar på barn- och ungdomspsykiatrin.

Vården har under de senaste åren förbättrats på många sätt men det finns ännu regionala skillnader. Dessutom är tjänsterna spridda och i många fall knutna till specialsjukvården samtidigt som hela systemet är inriktat på sluten vård.

Det finns alltså många argument som talar för att det också ur statsekonomisk synvinkel ännu finns orsak att fortsätta att förbättra mentalvården. De öronmärkta anslagen för detta har givit lovande resultat. Barnens illamående är ofta också ett tecken på att de vuxna i familjen kämpar med olika problem. Därför är det av central betydelse att hela familjer omfattas av specialriktade åtgärder.

Svenska riksdagsgruppen anser att dessa öronmärkningar behövs även i fortsättningen för att kunna utveckla vården och erbjuda vård i hela landet samt att ge vård på båda nationalspråken.
 

Uttalande 16.1.2009

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55