Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

10.02.2009 kl. 15:00
År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
Samtidigt som staten ökar skuldsättningen i och med stimulansåtgärderna hör vi nyheter om hur kommunerna bereder sig på sparåtgärder, permitteringar och uppsägningar. Det är klart att det är svårt för kommunerna att klara sig i dagens ekonomiska läge. Men alla kommuner har planerade investeringar de kommande åren. Det gäller äldreboende, skolor, daghem, vatten och avlopp, gator och vägar. Och varför inte kulturhus eller idrottshallar. Det är nu läge att se över kommunens investeringsplaner och aktivt överväga vad man kan tidigarelägga. I vissa fall kommer detta säkert att betyda en ökad skuldbörda på kort sikt. Alla tycker kanske inte att det är bra, men alternativet är sämre.

Att kommunerna behöver stöd från statsmakten är klart. Det föreslagna stimulanspaketet innehåller höjda statsandelar för reparationer av skolor, daghem och åldringshem. Det här är en väg som vi säkert ytterligare måste se på under året – öronmärkta pengar för konkreta projekt och höjda statsandelar för tidigarelagda investeringar. Vi kan kalla det för kommunstimulans.

Regeringen står inför sin halvtidsgranskning. Att gå genom regeringsprogrammet, analysera vad som uppnåtts och vad som ännu är ogjort är utmanande i dagens läge. Vad vi skall vänta oss för resultat av regeringens halvtidsria återstår ännu att se.

I motsvarande läge för fyra år sedan, när statsminister Vanhanens första regering hade suttit halva perioden och hade sin halvtidsgenomgång sjösattes det projekt som vi alla minns från den perioden; kommun- och servicestrukturreformen, något som inte nämndes i regeringsprogrammet överhuvudtaget. En översyn av servicestrukturen i vårt land är nödvändig med tanke på den kommande försörjningsstrukturen. Att våra kommuner kan producera grundläggande service och tjänster för sina invånare också på längre sikt är av största vikt.

Lagen om en kommun- och servicestrukturreform är temporär och gäller till utgången av 2012. Statsrådet skall under den senare halvan av 2009 avge en redogörelse för genomförandet av kommun- och servicestrukturreformen och om uppnåendet av målen för reformen. I år får vi således veta hur regeringen anser att utfallet av kommun- och servicestrukturreformen varit.

Ramlagen går ut på att kommunstrukturen stärks genom att kommuner går samman och genom att delar av kommuner ansluts till andra kommuner. Servicestrukturerna stärks genom att den service som förutsätter ett större befolkningsunderlag än en kommun sammanförts och genom att samarbetet mellan kommunerna utökats.

Det ryktas om att regeringens i den kommande halvtidsgenomgången kommer att besluta om en fortsättning på KSSR-reformen, en så kallad KSSR 2. Svenska riksdagsgruppen tänder inte på den idén. Många kommunsammanslagningar, många samarbetsområden har kommit igång på riktigt från den första januari i år. Att i det läget påannonsera reformens andra skede är att inkompetensförklara kommunernas arbete hittills. Nu måste strukturerna i de nya kommunerna och samarbetsområdena ges tid att komma igång och personalen arbetsro.

Att resultaten av ramlagen måste och skall utvärderas är klart, men med en tidtabell som tillåter en saklig och djupgående analys av de uppkomna resultaten. Om statsrådet ännu anser att ytterligare åtgärder måste vidtas för att trygga servicestrukturerna i vårt land måste kommunerna och serviceproducenterna tillåtas en saklig tidtabell. Svenska riksdagsgruppen framhåller att inte heller i de fortsatta åtgärderna får en kommunstrukturreform vara ett självändamål.
 

Ulla-Maj Wideroos höll gruppanförandet 10.2.2009

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30