Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

12.02.2009 kl. 17:40
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.

Siffror som för ett år sedan var otänkbara är nu realistiska ifråga om exempelvis lånetagning. Det är bra att vi kunnat minska vår lånebörda under de goda åren. Trots det är läget allvarligt. I en jämförelse inom EU ter sig också vår blivande lånebörda om 34 % av BNP bra ut. Tar man dessutom med kommunernas lån stiger siffran ytterligare till 38 % av BNP.

Investeringar i forskning och utveckling är ett måste för oss också under en ekonomisk recession. Genom tillräckliga stimulanssatsningar inom forskning och utveckling bidrar vi till en produktutveckling som hjälper företagen att komma igång när ekonomin igen börjar gå bättre. Stöden till bland annat Finnvera för exportkrediter och Tekes för forskning, innovation och teknologi är därför synnerligen viktiga. Men därtill behövs ytterligare satsningar särskilt på att stöda exporten, de medel som anslagits är inte tillräckliga. Vi behöver kunna överväga att styra endel av de medel för utveckling till direkta stöd för företagens gemensamma exportsatsningar. Kommande satsningar ska särskilt beakta skogsindustrin - hela skogssektorns situation måste granskas. Skogsindustrins eget är att de resurser för byggande och renoveringar som ingår i stimulanspaketet speciellt skall riktas till den arbetsintensiva träbyggnadssektorn. Det är ett bra förslag. Här stöder man inhemskt specialkunnande, klimatpolitiken och skogssektorn på en gång.

Kommunerna tvingas nu spara, permittera och höja skatterna samtidigt som staten sänker skatterna och stimulerar ekonomin. Det här är olyckligt. Svenska riksdagsgruppen anser att en större del av samfundsskatten skulle tillfalla kommunerna. Det här skulle underlätta ekonomin i vissa kommuner. Att kommunerna behöver stöd från statsmakten är klart. Det föreslagna stimulanspaketet innehåller också höjda statsandelar för reparationer av skolor, daghem och åldringshem. Svenska riksdagsgruppen föreslår att det vid den kommande statsandelsreformen skjuts till extra statliga medel till kommunerna.

Satsningar på infrastrukturprojekt är ett sätt att få igång ekonomisk aktivitet samtidigt som de också stöder både trafiksäkerheten och förbättrade kommunikationer. Det tillägg på 50 miljoner som stimulanspaketet innehåller välkomnas av Svenska riksdagsgruppen. Speciellt glada är vi över att förbättringen av stamväg 51 äntligen påbörjas. Också de ökade anslagen till såväl miljöarbeten som vatten- och avloppsarbeten är bra ur stimulanssynvinkel samtidigt som de stöder våra åtaganden gällande bland annat Östersjön.

Regeringen föreslår att 7 miljoner euro reserveras för att förbättra vår oljesbekämpningskapacitet och i och med grundrenoveringen av oljebekämpningsfartyget Halli. Svenska riksdagsgruppen påpekade i budgetdebatten i höstas att ett ökat stöd för oljebekämpningsberedskapen är en akut nödvändighet i och med att olje- och kemikalietransporterna på Östersjön och speciellt Finska viken ökar explosionsartat.

Nu gäller det för oss alla att anpassa budgetåtgärderna till det ekonomiska läget och på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning. Svenska riksdagsgruppen stöder regeringens första tilläggsbudget som ett välbehövligt stimulanspaket och hoppas att statsrådet och riksdagen även har beredskap att snabbt vidta ytterligare åtgärder under året om läget skulle förändras.
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00