Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

12.02.2009 kl. 15:00
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.

Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.

Siffror som för ett år sedan var otänkbara är nu realistiska ifråga om exempelvis lånetagning. Det är bra att vi kunnat minska vår lånebörda under de goda åren. Trots det är läget allvarligt. I en jämförelse inom EU ter sig också vår blivande lånebörda om 34 % av BNP bra ut. Tar man dessutom med kommunernas lån stiger siffran ytterligare till 38 % av BNP.

Investeringar i forskning och utveckling är ett måste för oss också under en ekonomisk recession. Genom tillräckliga stimulanssatsningar inom forskning och utveckling bidrar vi till en produktutveckling som hjälper företagen att komma igång när ekonomin igen börjar gå bättre. Stöden till bland annat Finnvera för exportkrediter och Tekes för forskning, innovation och teknologi är därför synnerligen viktiga. Men därtill behövs ytterligare satsningar särskilt på att stöda exporten, de medel som anslagits är inte tillräckliga. Vi behöver kunna överväga att styra endel av de medel för utveckling till direkta stöd för företagens gemensamma exportsatsningar. Kommande satsningar ska särskilt beakta skogsindustrin - hela skogssektorns situation måste granskas. Skogsindustrins eget är att de resurser för byggande och renoveringar som ingår i stimulanspaketet speciellt skall riktas till den arbetsintensiva träbyggnadssektorn. Det är ett bra förslag. Här stöder man inhemskt specialkunnande, klimatpolitiken och skogssektorn på en gång.

Kommunerna tvingas nu spara, permittera och höja skatterna samtidigt som staten sänker skatterna och stimulerar ekonomin. Det här är olyckligt. Svenska riksdagsgruppen anser att en större del av samfundsskatten skulle tillfalla kommunerna. Det här skulle underlätta ekonomin i vissa kommuner. Att kommunerna behöver stöd från statsmakten är klart. Det föreslagna stimulanspaketet innehåller också höjda statsandelar för reparationer av skolor, daghem och åldringshem. Svenska riksdagsgruppen föreslår att det vid den kommande statsandelsreformen skjuts till extra statliga medel till kommunerna.

Satsningar på infrastrukturprojekt är ett sätt att få igång ekonomisk aktivitet samtidigt som de också stöder både trafiksäkerheten och förbättrade kommunikationer. Det tillägg på 50 miljoner som stimulanspaketet innehåller välkomnas av Svenska riksdagsgruppen. Speciellt glada är vi över att förbättringen av stamväg 51 äntligen påbörjas. Också de ökade anslagen till såväl miljöarbeten som vatten- och avloppsarbeten är bra ur stimulanssynvinkel samtidigt som de stöder våra åtaganden gällande bland annat Östersjön.

Regeringen föreslår att 7 miljoner euro reserveras för att förbättra vår oljesbekämpningskapacitet och i och med grundrenoveringen av oljebekämpningsfartyget Halli. Svenska riksdagsgruppen påpekade i budgetdebatten i höstas att ett ökat stöd för oljebekämpningsberedskapen är en akut nödvändighet i och med att olje- och kemikalietransporterna på Östersjön och speciellt Finska viken ökar explosionsartat.

Nu gäller det för oss alla att anpassa budgetåtgärderna till det ekonomiska läget och på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning. Svenska riksdagsgruppen stöder regeringens första tilläggsbudget som ett välbehövligt stimulanspaket och hoppas att statsrådet och riksdagen även har beredskap att snabbt vidta ytterligare åtgärder under året om läget skulle förändras.

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00