Nylund: Nya jordbruksmetoder

16.02.2009 kl. 13:09
Växande befolkning kräver nya jordbruksmetoder

Vi har en enorm global utmaning som vi bör lösa snabbt: Hur få upp skördenivåerna i världen för att undvika svältkatastrofer. På kortare sikt har vi en global livsmedelsmarknad som frihandelsentusiaster experimenterat med i en marknadsliberal ideologisk anda där man valt att bortse från att en livsnödvändighet, maten, inte lämpar sig som spekulationsobjekt. Och vi har en inhemsk livsmedelsmarknad där primärproducenten får ta alla stötar när de starka aktörerna, industrin och handeln tagit sitt.

FAO, FN:s livsmedelsorganisation med målsättning att utrota hungern i världen, höll ett seminarium i början på februari med över 1 000 deltagare från hela världen. Det viktigaste budskapet från mötet var att vi måste fördubbla världens livsmedelsproduktion till år 2050 för att föda de 9 millioner mänskor som lever då. Samtidigt anses klimatförändringen som det största miljöhot vi har. Vi står också inför utmaningen att ersätta de fossila bränslena med förnyelsebara och det ställer nya krav på såväl skogs- som åkerbruk.

Traditionellt har svaret på ökat livsmedelsbehov varit röjning av skog till åkermark. Nu vet vi att röjning av skog, i synnerhet regnskog, leder till betydande koldioxidutsläpp. Skog behövs för biodiversiteten, för världens vattenekonomi och inte minst för att skogen binder största delen av världens kol idag. Starkt ökad åkerareal leder till ett markant ökat sötvattenbehov, en av morgondagens stora bristvaror. Det är nyttigt att komma ihåg att Finland är så gott som det enda land i världen med en ansenlig jordbruksproduktion där det är ett större bekymmer att få bort vatten från åkern än att få dit det i tillräcklig mängd för en god skörd.

Slutsatsen från forskarna är klar: Vi måste uttryckligen av miljöskäl markant öka avkastningen av varje hektar åker, vi måste kort och gott bli betydligt effektivare än idag. Extensiv produktion anses av forskarna inte längre som det miljövänliga alternativet utan nu är det biologiskt hållbar, noggrann och effektiv odling som ska eftersträvas. I praktiken handlar det om växtförädling, väl avvägd gödsling och västskyddsbekämpning, reducerad jordbearbetning och utnyttjande av ny teknik.

Vi vet att livsmedelsförsörjningen är oerhört känslig för tillfället. Den världsomspännande finanskrisen gör att utvecklingen i jordbruket på kort sikt går en liknande kräftgång som övriga branscher. Alla minns ännu 2007 års kraftiga prisstegring på spannmålen och de problem de medförde. Nu har skördarna varit goda och lagren har fyllts på, men faktum är att det räcker med missväxt i ett av världens stora spannmålsodlingsområden för att en liknande situation ska uppstå som för ett och ett halvt år sedan. En ny matkris önskar ingen i detta läge.

Samtidigt vet vi att jordbrukarna i Finland kämpar med lönsamheten på sina gårdar. Kostnaderna är höga, och bland annat köttpriserna har sjunkit efter årsskiftet trots att det skulle vara mer än nödvändigt att det steg. I slutet på förra veckan meddelade Valio att avräkningspriset på mjölk sjunker med mera än tio procent, och även om sänkningen har varit väntad på grund av marknadsläget i konkurrentländerna så är den ytterst kännbar på gårdarna. Och till syvende och sist så finns bara en möjlighet att höja lönsamheten på gårdarna, det måste komma från markanden och det innebär högre priser.

Mot den här bakgrunden framstår diskussionen om huruvida det är rätt eller fel att sänka matmomsen som smått surrealistisk för mig. Man kan självklart ha olika åsikt om vad som ska beskattas, men att EU:s nästhögsta moms på mat skulle vara rättvis fördelningspolitik vägrar jag att acceptera. Maten är en livsnödvändighet och den med de lägsta inkomsterna betalar relativt sett mest för sin mat. - Att statsmakten tar ut en överstor skatt av de som har det sämst är orättvist. Sänkt matmoms är god fördelningspolitik!

Mats Nylund, riksdagsledamot, Pedersöre

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00