Nylund: Debatten om utlänningslagen

26.02.2009 kl. 11:56
Debatten om utlänningslagen som denna vecka pågått både i riksdagen och i media har igen visat att vi hela tiden och på alla plan måste arbeta mot intolerans.

Under högkonjunkturen insåg man att invandring behövs, och därmed låg främlingsfientligheten lågt. Nu när lågkonjunkturen nått vårt land kan det vara lätt för antagonister att slita samstämmigheten mot främlingshat i bitar, och det kan stå oss dyrt. För att vara ärliga mot oss själva är det viktigt att vi reagerar och agerar mot falska påståenden om invandrare och lagstiftning som berör dem.

Jag vill lyfta fram några element i en debatt med rasistiska drag: För det första är främlingsfientlighet nästan aldrig selektiv. Ofta hör man påståenden som att man inte motsätter sig invandrare som arbetat eller beter sig efter normerna. Jag skulle snarare påstå att atmosfären i samhället antingen är främlingsfientligt eller så är den inte. En misstänkliggörande atmosfär har en tendens att fastna på varje utlänning och gör det svårare för honom eller henne att leva i vårt samhälle, oberoende av personens natur eller möjligheter. För det andra stannar intolerans sällan vid utlänningar, utan riktar sig mot alla som avviker från genomsnittet. Det kan röra sig om allt från människor med mentala problem till nationella minoriteter. För det tredje är de av oss som inte tillhör någon minoritet alls verkligen i minoritet. Så är det att intolerans kan drabba vem som helst medan tolerans frambringar begåvningar!

Personer som inte kan återvända till sitt hemland på grund av "tekniskt hinder" beviljas tillfälligt uppehållstillstånd (B-lov). Sedan utlänningslagen totalreviderades år 2004 under dåvarande inrikesminister Rajamäki har tillfälliga uppehållstillstånd beviljats i hundratal, främst till asylsökande från Somalia, Irak och Afghanistan. Faktum är att största delen av dem som beviljats B-lov finns fortfarande kvar i vårt land och orsakerna till att de inte kan återvända ligger djupare än s.k. "tekniska hinder". De är personer vars hemland under flera år upplevt väpnad konflikt. Det är rätt och slätt fel att påstå att en väpnad konflikt är ett tekniskt hinder: Det är situationen i hemlandet som hindrar återvändo.

Problemet med de tillfälliga B-loven är att de fråntog innehavaren rätt till hemkommun i Finland, rätt till arbete och rätt för invandrarbarn att gå i skola, vilket är en grundläggande rättighet som den finländska staten bör ha kunnat upprätthålla oberoende av barnets uppehållstillstånd. På detta sätt fråntogs innehavaren möjligheten att integreras i det finländska samhället. Trots att flera av problemen åtgärdats kvarstår problemet med att innehavaren under första året inte får arbeta.

Vi i Svenska riksdagsgruppen anser att det viktigaste i den nya lagen är att de som fått B-lov - tillfälligt uppehållstillstånd - får rätt att arbeta. Rätt att arbeta innebär rätt att försörja sig själv och en eventuell familj, rätt till integration, rätt att bli en del av samhället och rätt att bidra till samhällsutvecklingen. Det mår både samhället och invandraren bra av.

Regeringen avgav lagförslaget enhälligt för över ett år sedan och riksdagen har tagit god tid på sig att behandla det. Inga större ändringar har gjorts. Nu är det hög tid att frångå en politik som så effektivt undergrävt integreringen av de invandrare som stannat i Finland. Integrationen av invandrare måste bli snabbare, effektivare och utgå ifrån individens egna möjligheter. Det viktigaste i den nya lagen är att de som får B-lov får rätt att arbeta, läs: Ges möjligheten att bli en del av samhället.

Mats Nylund, riksdagsledamot
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00