Kokkola ja Keski-Pohjanmaa etelään - vielä voi vaikuttaa!
Aluehallintouudistuksessa eletään juuri nyt hiljaisia mutta tärkeitä hetkiä. Ehdotus hallituksen esitykseksi asiassa on lähtenyt laajalle lausuntokierrokselle. Lausunnoissa pyydetään arvioimaan myös sitä vaihtoehtoa, että Keski-Pohjanmaa sijoittuisi samaan alueeseen Pohjanmaan kanssa. Lausunnonantajilla, joihin kuuluvat mm. Työ- ja elinkeinokeskukset, ympäristökeskukset, tiepiirit, työsuojelupiirit, metsäkeskukset, EK, Suomen Yrittäjät, Keskuskauppakamari, kunnat ja maakuntien liitot, on nyt mahdollisuus vaikuttaa asiaan. Näin ollen viimeistä sanaa Keski-Pohjanmaan ja Kokkolan suuntatutumisasiassa ei ole vielä sanottu.
Elinkeinoelämän äänen tulisi tässä asiassa kuulla. Pohjanmaan kauppakamarin toimitusjohtaja Bengt Jansson on moneen kertaan lausunut, että valtaosa Kokkolan seudun ja Pohjanmaan yrittäjistä ovat eteläisen suuntautumisen kannalla. Nyt yrittäjien olisi syytä itse myös näyttää, että näin on. Rajan luominen Pietarsaaren seudun ja Kokkolan seudun välille aiheuttaisi byrokraattisia ongelmia monelle yritykselle. Tämä voisi ilmetä esim. yrityksen hakiessa Finnveralta rahoitusta, koska Finnveran Vaasan aluekonttori, joka tänä päivänä palvelee kokkolalaisia, vaihtuisi Oulun Finnveraan. Näin ollen myös ne henkilöt, jotka tuntevat seudun yritykset vaihtuisivat. Tämä vain pienenä esimerkkinä.
Kun uudistuksia lähdetään tekemään, päämääränä pitää olla järjestelmän parantaminen suhteessa vanhaan. En ole vielä saanut vastausta siihen kysymykseen asiaa valmistelevalta ministeriltä, millä tavalla Keski-Pohjanmaan liittäminen yhteen Oulun seudun ja Kajaanin seudun kanssa samaan yhteistoiminta-alueeseen parantaisi tilannetta suhteessa vallitsevaan. Pendelöinti, siis työmatkailu Kokkolan ja Pietarsaaren seudun välillä, on yleistä. Koulutusyhteistyötä meidän seuduilla on paljon, niin ammattikoulu- kuin ammattikorkeakoulupuolella. Sen lisäksi Kokkolalla ja Pietarsaarella on yhteinen pelastusalue ja nyt vuodenvaihteesta lähtien myös yhteinen poliisipiiri. On perusteltua myös kysyä miten näiden ohjaaminen onnistuisi tulevaisuudessa kahdesta eri "Allusta" käsin, Vaasasta ja Oulusta?
On myös ollut surullista seurata keskustelua, jossa varsinkin keskustalaisten suusta on saanut kuulla, että tällä operaatiolla "pelastetaan" Keski-Pohjanmaan keskussairaalaa. Sairaalan tulevalla kohtalolla ei nimittäin ole mitään tekemistä tämän aluehallintouudistuksen kanssa. Mutta totta kai, se on argumentti jota voidaan käyttää "hämäys"argumenttina, koska se tietenkin kuulostaa hyvältä. Rehellisyys tässäkin asiassa olisi kuitenkin paikallaan. Ehdotus uudeksi terveydenhuoltolaiksi lähtee siitä, että tulevaisuudessa sairaanhoitopiirin väkiluvun pitäisi olla vähintään 150.000 asukasta. Eli mitä todennäköisimmin keskussairaalan status tulee olemaan riippuvainen tästä asukaslukumäärästä. Se asia ei ratkea pohjoiseen suuntautumisella.
Pääministeri Vanhanen kertoo olevansa myös huolissaan maan kaksikielisyydestä, ja siitä että palvelut myös tulevaisuudessa pystytään käytännössä antamaan molemmilla kotimaisilla kielillä. Sekin pitäisi nyt näkyä paitsi sanoissa, niin myös teoissa. Keski-Pohjanmaa ja Pohjanmaa kuuluvat luonnollisesti samaan yhteistoiminta-alueeseen. Näin se vain on. Historiakin puhuu myös vahvasti sen puolesta. Voisiko joku kertoa, mikä puhuu pohjoisen suuntautumisen puolesta ihan "oikeesti"?
Anna-Maja Henriksson
RKP:n kansanedustaja
Gruppanföranden |
Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder
Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30
Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00
Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40
Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009
Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00
Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009
År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00
Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009
Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00
Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen
Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17
postadress
Svenska riksdagsgruppen
00102 Riksdagen
telefon
09-4321
