Ändring av självstyrelselagens 30 §

05.03.2009 kl. 15:20
Anförande 5.3.2009

Ärade herr talman! En nyhet i den nuvarande grundlagen var att alla lagar som inte stadfästs av presidenten inom utfäst tid ska tas upp till behandling i riksdagen. Därför har vi nu detta märkliga ärende på dagordningen.
Ärendet är ett exempel på hur fel det kan gå när något går fel från början. Smörgåsen har fallit med smörsidan ner. Någon kanske skulle kalla det ett exempel på Murphy"s law och jag ska inte här redogöra för alla misstag som gjorts. Det finns tillräckligt många som tagit på sig tillräckligt med skuld för det inträffade, och jag är för egen del övertygad om att händelsen aldrig kommer att upprepas. Trots det kan det vara skäl att se på det som skedde vid behandlingen av ärendet i riksdagen.

Alla ändringar av självstyrelselagen för Åland har förberetts av justitieministeriet som tillsett att det gått en proposition till riksdagen och att presidenten skickat en framställning till Ålands lagting. Ärendena har i riksdagen remitterats till grundlagsutskottet som kan kallas Ålandsutskottet, eftersom det är riksdagens specialutskott i åländska frågor. Så skedde inte den här gången.

Det gick ingen framställning från presidenten till lagtinget och ärendet remitterades inte till grundlagsutskottet. Specialutskottet kunde inte heller begära utlåtande från grundlagsutskottet, eftersom det inte förelåg något problem i förhållande till grundlagen, vilket är en förutsättning för att utlåtande ska begäras.

När ärendet sist och slutligen kom till Ålands lagting valde lagtinget att inte godkänna framställningen på grund av att det formella förfarandet inte följts. Det var alltså inte i första hand fråga om sakinnehållet, utan om formen för hur Ålands självstyrelselag ska ändras. En ordning som har sin grund i Nationernas förbunds beslut i Genève 1921, en internationell konfliktlösning som vi ska vara rädda om och vårda.

För egen del vill jag påstå att detta aldrig skulle ha hänt om ärendet från början remitterats till grundlagsutskottet. Där finns sakkunskapen om åländska frågor och misstagen hade upptäckts och kunnat rätttas till innan de lett till att lagen inte kunde stadfästas.

Justitieministeriet konstateras i sin redogörelse över det olyckliga ärendet i ett brev till Ålands landskapsregering att behandlingen i riksdagen har varit formellt riktig, men att ministeriet vid ett lämpligt tillfälle kommer att föreslå för riksdagen att ändringar av självstyrelselagen alltid ska remitteras till grundlagsutskottet. Det är förvånande att ingen tidigare tänkt på att en sådan bestämmelse borde finnas i grundlagen eller i riksdagens arbetsordning, men bättre sent än aldrig.

Den uppmärksamhet misstagen fått gör att de troligen aldrig kommer att upprepas, men för att det inte ska finnas någon risk föreslår jag att riksdagens arbetsordning ändras så att alla förslag om ändringar av Ålands självstyrelselag ska remitteras till grundlagsutskottet och på det sättet har också detta olycksaliga ärende fört något nytt och gott med sig.

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00