Längre arbetsliv tryggar välfärden

05.03.2009 kl. 16:25
I dessa tider när den internationella finanskrisen gräver djupa hål i den finländska ekonomin är det viktigt att vi vågar fatta tuffa beslut.

På detta sätt ska vi bibehålla och höja välfärden och det goda sociala skydd som vi är kända för i Finland.

När regeringen i veckan hade sin halvtidsgenomgång föreslogs att den allmänna pensionsåldern skulle höjas från 63 till 65 år. Detta sker inte över en natt utan pensionsåldern skulle höjas stegvis med början från år 2011. Först år 2022 skulle den nya minimiåldern vara i kraft. Detta behövs för att ta hand om den åldrande befolkningen och samtidigt se till att pensionerna inte sänks!
Sysselsättningsgraden i Finland borde höjas från nuvarande 70 till 75 %. Vi behöver alltså komma ut snabbare i arbetslivet, må bra när vi väl är där och ha motivation och vilja att stanna länge. Allt det här tog regeringen fasta på via olika förslag som förbättrar möjligheterna till ett långt och givande arbetsliv.

Under ”laman” på 1990-talet användes osthyveln frekvent när det skars ner på våra stöd och sociala förmåner. Också kommunerna drabbades hårt. Servicenivån kunde omöjligen upprätthållas. Idag ser vi konsekvenserna exempelvis i det ökande illamående som drabbat barn- och unga när skolpsykiatrin och övriga skyddsnät bantades ner och närapå försvann. I denna kris vill vi agera annorlunda. Vi vill inte skära ner i de förmåner som drabbar samhällets svaga. Vi vill inte heller att välfärden ska minska. Och vi vill inte att de negativa konsekvenserna ska synas om 10 år.
Istället tar vi ansvar i regering och riksdag genom att besluta om ett av de största stödpaketen i hela EU. Vi ökar statsskulden för att kunna behålla det sociala skydd vi anser vara så viktigt. Men vi kan inte ensamma ta hela ansvaret - också medborgarna måste ta ansvar för välfärden. Vi måste också inse att skulderna ska betalas tillbaka. Därför behöver vi ha kvar kunniga människor i arbetslivet!
Idag går folk i pension alldeles för tidigt. Jag kan ta mig själv som exempel; en frisk och arbetsför kvinna som närmar sig 58 år. Många i min ålder eller några år äldre har redan gått i pension eller tänker göra det. Är det här rimligt när vi ständigt får allt fler pensionärer och allt färre förvärvsarbetande? Nej, istället måste vi ta ett gemensamt ansvar för den finländska välfärden.
Regeringen har satt ut en riktlinje. Nu vidtar den egentliga beredningen på Social- och hälsovårdsministeriet. Här är givetvis förhandlingar med arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna en viktig del. Det är under den här resan som detaljerna och tidsplanen klarnar. Sedan får vi på riksdagen ta ställning till förslaget. Klart är dock att ett friskt folk, ett friskt näringsliv och ett friskt samhälle lägger grunden för vår välfärd. Mot detta har regeringen tagit ett klart steg i och med målet att höja pensionsåldern!

Ulla-Maj Wideroos

Ulla-Maj Wideroos

Gruppanföranden

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00