Den nordliga dimensionen...

05.03.2009 kl. 16:35
...och EU:s Östersjöstrategi.

Förra veckan var en händelserik vecka både i riksdagen och i Europa. En stor del av veckan tillbringade jag på resande fot, två dagar i Bryssel och slutligen en kväll och natt i Helsingör i Danmark. I Bryssel hölls det första parlamentariska forumet för den nordliga dimensionen på onsdag och torsdag. På onsdag förmiddag hade den parlamentariska Östersjökonferensen, BSPC, vars ordförande jag är i år, Expanded Standed Committeé möte.

Jag ledde mötet hela förmiddagen och fick den stora äran att också fungera som ordförande för
Nordliga dimensions forumet praktiskt taget hela eftermiddagen. Allt gick, som tur var, bra. Det intressantaste temat på BSPC mötet var en presentation av utkastet till EU:s Östersjöstrategi av en person från kommissionen.

Östersjöstrategin skall vara just det det låter som, en strategi för EU:s Östersjöpolitik. Meningen är att strategin skall godkännas nästa höst. Det ser ut som om Östersjöns miljö skulle få en särskilt stark roll i strategin. Jag är glad för det. Sannolikt kommer både Helcom:s åtgärdsprogram för Östersjön, Helcom BSAP, och sjösäkerheten på havet att bli viktiga teman.

Det första parlamentariska forumet för den nordliga dimensionen var intressant. Parlamentarikerna bestod främst av representanter från östersjöområdet, hela den arktiska regionen (inklusive Kanada), Barents regionen och Nordvästra Ryssland. Dessutom deltog några MEP:ar och representanter från kommissionen i forumet. Våra EP-värdar var Diana Wallis från Stor-Britanien och Billyana Raeva från Bulgarien. EP:s talman Hans-Gert Pöttering öppnade officiellt hela forumet,
och en stund satt han där uppe vid podiet vid min sida, innan han störtade iväg till nästa tillställning.

Diskussionen handlade mycket om vad man hittills åstadkommit med den nordliga dimensionen och hur den nordliga dimensionen kunde utvecklas vidare, och naturligtvis vilken roll parlamentarikerna kan ha. Man pratade mycket om kontakten mellan EU:s Östersjöstrategi och den nordliga dimensionen. Ryssarna var särskilt noggranna med att det i resolutionen inte fick finnas antydningar
om att Östersjöstrategin skulle påverka innehållet i den nordliga dimensionen. Orsaken är förstås att ryssarna inte är med i EU men nog i den nordliga dimensionen. För oss som är med i båda två är det viktigt att EU:s Östersjöstrategi och den nordliga dimensionen har så gott som samma
målsättningar trots att alla länder inte är med om allt. Alla ville ha mera EU pengar till Östersjöregionen och till den nordliga dimensionen och frågan om man borde ha ett budgetmoment för den nordliga dimensionen eller inte, diskuterades också mycket. Å ena sidan skulle det vara ett sätt att försäkra sig om att en del pengar avsätts för den nordliga dimensionen och för
Östersjöregionen men å andra sidan har man lyckat få mycket pengar genom olika strukturpengar också utan ett eget moment. Om jag inte minns fel så talade man om 2 miljarder euro, under de senaste åren.

Klimatförändringen i de arktiska områden och planerna på att utvinna naturresurser i tidigare onåbara områden var också ett tema som många tog upp. En grönländsk parlamentariker talade om problemen för ursprungsfolken då EU förbjuder försäljningen av sälprodukter. Jag anser också att man mycket mer än hittills borde beakta ursprungsbefolkningens rätt att leva och bedriva sina
näringar. Av alla människor i de arktiska regionerna är det ursprungsbefolkningen som mest kommer att lida av klimatförändringens följder.

Sälfproduktsförsäljningsförbudet är en spik till i kistan för inuiter och andra som lever av naturresurserna i sin näromgivning. Det handlar inte om storskalig jakt för deras del utan om en urgammal kultur som skett i balans med naturen under årtusenden.

Jag tittade också in på Henrik Lax byrå och träffade hans assistenter. Det är ett faktum att det är enormt viktigt för Svenskfinland att sfp lyckas få in en representant i EP i valet i juni. Största delen av våra lagar i riksdagen har idag sitt ursprung i EP. Kanalen och kontakten till Bryssel är viktig för finlandssvenskarna. Det är också viktigt att sfp finns med i den liberala gruppen i EP och stärker den och att finlandssvenskarnas eget parti har en röst i den europeiska politiken.

Christina Gestrin

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15