Pula-aikoina on tärkeää, että uskallamme pitää yllä tulevaisuudenuskomme. On myös tärkeää, että uskallamme panna toivomme pitkäaikaistoimenpiteisiin. On tärkeää näyttää solidaarisuutta. Ja on tärkeää keskittää tarpeelliset toimenpiteet kriisin negatiivisten seurausten vähentämiseen. Valtioneuvosto ja eduskunta tekevät juuri tätä! Käytämme yhden Euroopan suurimmista elvytyspaketeista pannaksemme vauhtia Suomen talouteen. Monen vuoden valtionvelan lyhentämisen jälkeen meillä on nyt mahdollisuus velan lisäämiseen. Suurennamme velkataakkamme välttääksemme samat toimenpiteet kuten laman aikana 1990-luvulla. Emme halua leikata kaikkea kuten silloin; esimerkiksi eläkkeitä, tukia, kuntien valtionosuuksia…
Nykytilanteessa on järkevää elvyttää taloutta. Koska meidän on velvollisuus turvata sen minkä pystymme, jotta meillä olisi hyvinvointi-suomi myös tulevaisuudessa. Teemme sen, jotta lapsillamme ja lapsenlapsillammekin olisi mahdollisuus elää yhdessä maailman parhaimmista maista. Mutta vastuu ei ole ainoastaan valtiolla. Myös kuntien on kannettava vastuunsa! Heidän on myös oltava rohkeita ja jättää lomautukset tekemättä. Ja heidän on näytettävä rohkeutta talouden elvyttämisessä.
Selvää on, että tämä kriisi jättää monet kunnat vaikeuksiin. Mutta on myös olemassa kuntia, joiden tilanne on hyvä. Heidän on otettava vastuuta ja heiltä tarvitaan panosta finanssikriisin vaikutuksien vähentämisessä. Valtio on jo ottanut vastuuta kuntien suhteen. Valtionosuuksia korotetaan muutaman vuoden ajan. Sen lisäksi kuntien osuutta yhteisöveroista korotetaan. Tämän korotuksen suuruudesta ei ole vielä päätetty, mutta on puhuttu 10 prosentista. Vastineeksi valtio toivoo, että kunnat välttävät taloudellisia leikkauksia.
Viime laman aikana lomautettiin kaikilla aloilla. Opettajat, hoitohenkilökunta ja kotiapulaiset saivat kaikki osansa kitkerästä kakusta. Näin emme toimi tällä kertaa! Työmäärä on vielä sama vaikka nämä ihmiset ovat lomautettuina. Heidän sijasta jonkun toisen on työskenneltävä tuplavauhdilla. Itsestään selvää on, että tällä tavalla stressi, loppuun palaneet ihmiset sekä sairauspoissaolot lisääntyvät. Seuraukset tästä tulee olemaan näkyvissä monta vuotta. Tämä on erittäin huono ratkaisu! Meidän on sen sijaan pidettävä henkilökunnasta huolta. Kunnilla on mahdollisuus tehdä tämä välttämällä rasittavat lomautukset. Minulla on tästä henkilökohtainen kokemus, jonka haluan jakaa kanssanne. 1990-luvulla lomautettiin kunnissa monia opettajia ja silloin kokeilin opettajan työtä yhden päivän ajan. Sitä kokemusta en tule ikinä unohtamaan. Ei tietenkään ollut niin, että luokan parhaat kärsivät opettajien poissaolosta. Sen sijaan kärsijöinä olivat ne, joilla jo alussa oli vaikeuksia. Sen vahingon korjaaminen kestää vuosia. Nyt emme halua tätä - sen sijaan haluamme olla vahvoja heti kun kriisi on ohi.
Kunnat voivat myös käyttää toisenlaisia menetelmiä talouden elvytyksessä. Heidän on myös uskallettava sijoittaa. He voivat aientaa suunniteltujen hankkeiden toteuttamista. Aientamalla vuoteen 2013 suunniteltu rakennustyö on yksi keino. Toinen keino on homeongelmista kärsivien koulujen välitön saneeraus, ilman kolmen vuoden odotusaikaa kuten on suunniteltu. Tällä tavalla pidämme ihmisiä töissä ja vauhtia taloudessa. Koska tämä on tie tulevaisuuteen - tulevaisuus, jossa vielä elämme maassa, jossa pidetään huolta heikoimmista. Tulevaisuus, jossa olemme vahvoja, koska uskalsimme toimia myös vaikeina aikoina. Tulevaisuus, jossa vielä elämme yhdessä maailman parhaimmista maista. Koska haluamme antaa sen lapsille ja lapsenlapsillemme!
Ulla-Maj Wideroos
Ei kunnallisille lomautuksille!
23.03.2009 kl. 10:35
Gruppanföranden |
Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00
Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40
Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009
Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00
Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009
År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00
Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009
Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00
Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen
Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17
Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi
Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15
postadress
Svenska riksdagsgruppen
00102 Riksdagen
telefon
09-4321
