Kolumn

Ei kunnallisille lomautuksille!

23.03.2009 kl. 10:35

Pula-aikoina on tärkeää, että uskallamme pitää yllä tulevaisuudenuskomme. On myös tärkeää, että uskallamme panna toivomme pitkäaikaistoimenpiteisiin. On tärkeää näyttää solidaarisuutta. Ja on tärkeää keskittää tarpeelliset toimenpiteet kriisin negatiivisten seurausten vähentämiseen. Valtioneuvosto ja eduskunta tekevät juuri tätä! Käytämme yhden Euroopan suurimmista elvytyspaketeista pannaksemme vauhtia Suomen talouteen. Monen vuoden valtionvelan lyhentämisen jälkeen meillä on nyt mahdollisuus velan lisäämiseen. Suurennamme velkataakkamme välttääksemme samat toimenpiteet kuten laman aikana 1990-luvulla. Emme halua leikata kaikkea kuten silloin; esimerkiksi eläkkeitä, tukia, kuntien valtionosuuksia…

Nykytilanteessa on järkevää elvyttää taloutta. Koska meidän on velvollisuus turvata sen minkä pystymme, jotta meillä olisi hyvinvointi-suomi myös tulevaisuudessa. Teemme sen, jotta lapsillamme ja lapsenlapsillammekin olisi mahdollisuus elää yhdessä maailman parhaimmista maista. Mutta vastuu ei ole ainoastaan valtiolla. Myös kuntien on kannettava vastuunsa! Heidän on myös oltava rohkeita ja jättää lomautukset tekemättä. Ja heidän on näytettävä rohkeutta talouden elvyttämisessä.

Selvää on, että tämä kriisi jättää monet kunnat vaikeuksiin. Mutta on myös olemassa kuntia, joiden tilanne on hyvä. Heidän on otettava vastuuta ja heiltä tarvitaan panosta finanssikriisin vaikutuksien vähentämisessä. Valtio on jo ottanut vastuuta kuntien suhteen. Valtionosuuksia korotetaan muutaman vuoden ajan. Sen lisäksi kuntien osuutta yhteisöveroista korotetaan. Tämän korotuksen suuruudesta ei ole vielä päätetty, mutta on puhuttu 10 prosentista. Vastineeksi valtio toivoo, että kunnat välttävät taloudellisia leikkauksia.

Viime laman aikana lomautettiin kaikilla aloilla. Opettajat, hoitohenkilökunta ja kotiapulaiset saivat kaikki osansa kitkerästä kakusta. Näin emme toimi tällä kertaa! Työmäärä on vielä sama vaikka nämä ihmiset ovat lomautettuina. Heidän sijasta jonkun toisen on työskenneltävä tuplavauhdilla. Itsestään selvää on, että tällä tavalla stressi, loppuun palaneet ihmiset sekä sairauspoissaolot lisääntyvät. Seuraukset tästä tulee olemaan näkyvissä monta vuotta. Tämä on erittäin huono ratkaisu! Meidän on sen sijaan pidettävä henkilökunnasta huolta. Kunnilla on mahdollisuus tehdä tämä välttämällä rasittavat lomautukset. Minulla on tästä henkilökohtainen kokemus, jonka haluan jakaa kanssanne. 1990-luvulla lomautettiin kunnissa monia opettajia ja silloin kokeilin opettajan työtä yhden päivän ajan. Sitä kokemusta en tule ikinä unohtamaan. Ei tietenkään ollut niin, että luokan parhaat kärsivät opettajien poissaolosta. Sen sijaan kärsijöinä olivat ne, joilla jo alussa oli vaikeuksia. Sen vahingon korjaaminen kestää vuosia. Nyt emme halua tätä - sen sijaan haluamme olla vahvoja heti kun kriisi on ohi.

Kunnat voivat myös käyttää toisenlaisia menetelmiä talouden elvytyksessä. Heidän on myös uskallettava sijoittaa. He voivat aientaa suunniteltujen hankkeiden toteuttamista. Aientamalla vuoteen 2013 suunniteltu rakennustyö on yksi keino. Toinen keino on homeongelmista kärsivien koulujen välitön saneeraus, ilman kolmen vuoden odotusaikaa kuten on suunniteltu. Tällä tavalla pidämme ihmisiä töissä ja vauhtia taloudessa. Koska tämä on tie tulevaisuuteen - tulevaisuus, jossa vielä elämme maassa, jossa pidetään huolta heikoimmista. Tulevaisuus, jossa olemme vahvoja, koska uskalsimme toimia myös vaikeina aikoina. Tulevaisuus, jossa vielä elämme yhdessä maailman parhaimmista maista. Koska haluamme antaa sen lapsille ja lapsenlapsillemme!

Ulla-Maj Wideroos

Ulla-Maj Wideroos

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.

07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.

16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.

21.05.2008 kl. 16:15