Skatter, strategier och omsorg

30.03.2009 kl. 11:15
I början på veckan enades regeringen om ramarna för statsfinanserna åren 2010 - 2013. De senaste prognoserna för den ekonomiska utvecklingen är onekligen bekymmersamma.

Bruttonationalprodukten väntas sjunka med 5 procent innevarande år och med 1,4 procent under 2010. Först 2011 förväntas trenden vända och BNP:n öka igen.

Under den förra ekonomiska nedgången i början på nittiotalet försökte vi spara oss ur krisen, och bidrog sannolikt på det sättet till att ytterligare fördjupa den. Nu väljer regeringen en annan väg: Ökad upplåning, satsningar på väg-, vatten-, avloppsbyggen och skolsaneringar samt tidigareläggningar av redan planerade byggprojekt av samma sort.

Den strategin leder ofelbart till en ökad statsskuld. Då statsskulden i slutet av fjolåret uppgick till 54,4 miljarder euro beräknas den uppgå till 104,5 miljoner euro år 2013, snudd på en fördubbling alltså under de kommande fyra åren. Det är en utveckling som innebär att räntorna på statsskulden kommer att vara den fjärde största kostnadsposten i statsbudgeten. Bekymmersamt så det förslår. Samtidigt ska vi vara medvetna om att alla åtgärder strävar till att skapa eller upprätthålla arbetsplatser och garantera den kommunala servicen: daghem, skolor, hälsocentraler etc.

En av de verkligt stora stimulansåtgärderna är den tillfälliga, treåriga sänkningen av arbetsgivarnas folkpensionsavgift. Avskaffandet av FPA-avgiften har en mycket stor inverkan på kommunernas ekonomi eftersom de är stora arbetsgivare. En del av räkningen för sänkningen, en höjning av el- och energiskatterna förutom på bensin och dieselolja, kommer att verkställas från och med 2011 då man förväntar sig att recessionen avtagit. Regeringen för alltså en skattelinje som strävar till att överföra beskattning av arbete till beskattning av miljöbelastande konsumtion. Den kallas för ekologisk skatteväxling och det skall enligt regeringen vara möjligt för arbetsgivare och konsumenter att påverka sin miljöbeskattning genom medvetna val. När det gäller jordbruket och växthusnäringen så återförs största delen av förhöjningen genom accisåterbäring. Höjningen av miljöskatterna riktas främst till näringslivet, men även privathushållen berörs.

Från oppositionens håll påstås ofta att nuvarande regering riktar sina skattesänkningar till rika. En sänkning av inkomstskatteskalan ger mer åt den högavlönade, på samma gång ska man komma ihåg att denna regering har överfört avsevärt mer pengar till de lägst avlönade grupperna i samhället än de tidigare regeringarna. Här kan nämnas höjningen av folkpensionen och den så kallade garantipensionen som träder i kraft våren 2011. Höjningen av minimidagpenningen för moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenningen till samma nivå som arbetsmarknadstödet är en annan markant förbättring. I 2009-års beskattning infördes ett nytt arbetsinkomstavdrag i kommunalbeskattningen för dem som inte kommer upp till gränsen för statsbeskattningen. Ytterligare kan man nämna att minimidagpenningen, barnbidraget, hemvårdsstödet och stödet för privat vård kommer att bindas till konsumentprisindexet i mars 2011. Ett av problemen som kvarstår och där sfp engagerat sig starkt gäller beskattningen av arbetslöshetsunderstödet som i vissa fall är strängare än för förvärvsinkomst.

Det svåra ekonomiska läget kräver kraftfulla åtgärder från de politiska beslutsfattarna. Den viktigaste mätaren på hur vi lyckas är ändå hur vi behandlar de svagaste i samhället. Omsorgen om utsatta grupper är ett mått på samhällets utvecklingsgrad.

Mats Nylund, riksdagsledamot, Pedersöre

Mats Nylund

Gruppanföranden

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50