Statsrådets ramar för statsfinanserna

31.03.2009 kl. 15:25
Anförande 31.3.2009

Herr talman! Isaf är den största internationella fredsbevarande insats som FN har bemyndigat. Den har ett mandat som utgår från bemyndiganden enligt VII kap. i FN-stadgan. De extra stödtrupper det här är fråga om skulle omfatta infanteriavdelningar samt land- och lufttransportkapacitet - inte precis den beskrivning som vi förväntar oss när det handlar om genomförande av ett val och av införande av demokrati i ett land. Nej, det är ingen vanlig bild det handlar om, inget vanligt land och ingen vanlig fredsinsats. Därför är det bra att vi självkritiskt granskar engagemanget. Det är viktigt så att vi vet exakt vad vi ger oss in på. Uppdraget är riskfyllt och vi ska vara införstådda med vad vi fattar beslut om. Därför har också regeringen valt att inbegära riksdagens och utrikesutskottets utlåtande.


Fred och varaktiga politiska lösningar åstadkoms inte med snabba militära insatsstyrkor, utan med civila insatser. De civila insatserna för att få till stånd ett demokratiskt samhälle kan i dag inte genomföras utan säkerhetsarrangemang. Detta kräver tyvärr de militära insatser vi nu är i färd med att besluta om. Gränsen mellan civila och militära insatser är på väg att suddas ut, och detta får vi inte låta ske.

De civila uppgifterna kan tas över av militären, men de skapar ingen trovärdighet och drar undan grunden för det civila fredsarbetet, som ändå är det avgörande för en bestående lösning av problemen. Låt oss därför varje gång se kritiskt på den militära insatsen. Den ska inte vara längre och inte heller mer omfattande än vad som behövs. Låt oss hela tiden ha som utgångspunkt att läget så snart som möjligt ska bli sådant att det möjliggör en övergång till enbart civila insatser.

Allt tyder också på att den amerikanska inställningen under president Obama kommer att förändras i samma riktning. Den civila insatsen i Afghanistan är minimal i jämförelse med den militära. Soldater är billig arbetskraft i jämförelse med civila specialister, men det får vi inte låta oss vilseledas av. Vi har lovats en särskild utredning över insatserna i Afghanistan i mars. I utrikesutskottets betänkande sägs också att riksdagen måste få en så realistisk och samlad bild som möjligt, men jag skulle ytterligare vilja påpeka vikten av att de civila insatserna lyfts fram i redogörelsen.

Herr talman! I utrikesutskottets betänkande står att operationen bland annat syftar till att tillse att kvinnor kan utnyttja sin rösträtt. Jag skulle ha önskat att det stått "tillse att kvinnor blir valda". Det är naturligtvis bra att kvinnor får rösta, men vi måste sätta målet högre än så, högre än vad militären kan åtadkomma. Beskrivningar av kvinnornas situation i landet är beklämmande texter att läsa. Här krävs det civila insatser, och jag vågar påstå rentav kvinnliga insatser.

Den insats som regeringen nu föreslår har jag inga problem med att stödja trots min kritiska inställning på grund av den tidsbegränsning som finns. Men vi ska inte glömma att för en varaktig lösning krävs stora civila insatser, inte militära. Deras uppgift är enbart att under en begränsad tid tillse att den erforderliga säkerheten finns.

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00