Den åländska riksdagsledamoten hedrades av president Sarkozy

15.04.2009 kl. 10:45

Frankrikes ambassadör Françoise Bourolleau, riksdagsledamot Eisabeth Nauclér och riksdagsledamot Pertti Salolainen

Vid en ceremoni på Frankrikes ambassad i Helsingfors på tisdagen tilldelades riksdagsledamoten Elisabeth Nauclér Franska Nationalförtjänstordens medalj av andra klassen (officer) för sitt förtjänstfulla arbete Frankrike till fromma. Franska Nationalförtjänstorden grundades av president Charles de Gaulle 1963 och har fem klasser, ordensbandet är blått. Republikens president Nicolas Sarkozy hade beslutat tilldela ordenstecknet och den överlämnades av den franska ambassadören Françoise Bourolleau.

Vid överlämnande av förtjänsttecknet höll den franska ambassadören ett tal där hon tackade Nauclér för hennes insats och intresse för Frankrike. Hon betonade Nauclérs vida kunskap i utrikesfrågor samt hennes arbete i riksdagens utrikesutskott. Utöver detta tackade ambassadören Nauclér för hennes arbete som Frankrikes honorärkonsul i Mariehamn mellan åren 2000-2007. Bourolleau hänvisade även till Nauclérs mod i det arbete hon gjort i forna Jugoslavien. Ambassadören framhöll även Nauclérs intresse för Ålands fredsinstitut och att hon var forskarrådets första ordförande. För tillfället är riksdagsledamoten ordförande för Frankrikes vängrupp i riksdagen, och fortsätter att förstärka franskt intresse bland ledamöterna.

Nauclér var väldigt glad och hedrad över ärebetygelsen. I sitt tacktal framhöll hon att i den åländska historien finns tre viktiga märkesår. Nämligen år 1856 då Åland demilitariserades i samband med Parisfreden, år 1921 då Åland fick sin självstyrelse i Genève samt år 1995 då Åland genom ett beslut i Bryssel kom med i EU på basen av ett särskilt beslut. Besluten är alla fattade i städer där franska talas och är kanske orsaken till varför det finns ett så stort intresse bland fransktalande för Åland.

Vid mottagningen i samband med överlämnandet deltog representanter för Finlands riksdag, statsförvaltning, kultur- och näringsliv samt Nauclérs familj, där Ben Listherby numera fungerar som honorärkonsuln för Frankrike i Mariehamn.


Ytterligare information:
Riksdagsledamot Elisabeth Nauclér 09 432 3047, 050 512 1984
Assistent Janina Mackiewicz, 09 432 4047
 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00