Lindra laxfiskebegränsningarna!

24.04.2009 kl. 13:00
Svenska riksdagsgruppen anser att begränsningarna i laxfisket måste lindras. Statsrådet förnyade våren 2008 förordningen om laxfisket. I och med den nya regleringen begränsades igen en gång yrkesfiskarnas möjlighet att utöva sin näring.
 
Till beslutet fogades också ett antal klämmar, vilka bland annat förutsatte att om naturlaxstammarnas tillstånd, den utplanterade laxstammens utveckling eller de positiva effekterna av förbudet mot drivgarnsfiske förordar en lindring av begränsningarna i kustfisket, skall regeringen skrida till åtgärder. Det konstaterades också att regeringen strävar till att trygga fiskenäringens fortbestånd och att det utförs en socioekonomisk utredning över laxfisket.
Den färska information som forskningen gett om laxbeståndens tillstånd är tydlig. Yngelproduktionen och fångsten speciellt i Torne älv är rekordstor. Överlevnaden i havet har förbättrats och effekterna av drivgarnsfiskeförbudet kommer att synas till fullo under de kommande åren. Allt mera lax kommer till vår kust och till älvarna i Bottniska viken.
Den socioekonomiska utredning som Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet utfört visar dels att laxens betydelse för yrkesfisket Bottniska viken är betydande och dels att yrkesfiskets ekonomiska effekter är större än fritidsfiskets betydelse i norra Finland. Yrkesfisket ger sysselsättning och kringeffekter i kustregionerna. Framförallt ger yrkesfisket våra konsumenter ett inhemskt alternativ då de köper hälsosam fisk i affärerna.
Svenska riksdagsgruppen förutsätter att jord- och skogsbruksminister Sirkka-Liisa Anttila tar laxfiskeförordningen till ny behandling såsom forskningsresultaten och regeringens tidigare beslut förutsätter och att laxfiskebegränsningarna lindras. Fisket kunde i ett första skede tidigareläggas med två veckor och på sikt kunde yrkesfiskarna tillåtas använda ett begränsat antal redskap utan tidsmässiga begränsningar. Svenska riksdagsgruppen anser att åtgärder för näringens fortbestånd måste tas omedelbart.
Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00