Behandlar TeliaSonera landsbygden ojämlikt?

05.05.2009 kl. 14:50
Riksdagsledamot Mats Nylund: Behandlar TeliaSonera landsbygdens Internetanvändare ojämlikt?

TeliaSonera fortsätter att avveckla kopparkabelnäten på landsbygden trots sitt löfte till kommunikationsministeriet att inte göra det förrän man kan garantera kunderna en lika snabb överföringshastighet via trådlösa förbindelser.

Landsbygdens befolkning och företagare är ytterst beroende av snabba nätförbindelser. TeliaSonera har i mars ifjol i en skrivelse till
Kommunikationsministeriet försäkrat att de som haft en snabb
Internetuppkoppling erbjuds en lika snabb anslutning framöver.

Mats Nylund påpekar att avvecklingen av det fasta nätet är ytterst
problematiskt i de fall där kunden köper sin Internetförbindelse av en utomstående serviceleverantör som hyr nätförbindelsen av TeliaSonera. Nu finns det en stor risk för att landsbygdens befolkning behandlas olika beroende på om de är TeliaSoneras direktkunder, eller om de köper sin service av en tredje
part.

- Det kan inte vara rätt att den som köpt sin Internetuppkoppling via t.ex. en lokal nätleverantör men bor på TeliaSoneras område behandlas helt annorlunda än den som varit så kallad helkund, säger Nylund.

Nylund har lämnat in ett skriftligt spörsmål till regeringen där han frågar om TeliaSoneras löfte att inte försämra överföringshastigheten av Internetförbindelser enbart gäller dess egna kunder, eller om det är förpliktande även gentemot kunder som köper sina Internet-tjänster av en utomstående serviceleverantör.
 

SFP

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00