Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Ärade herr talman! Också svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid. När statsrådet avgav redogörelsen var det första gången sedan medlemskapet 1995 man i riksdagen diskuterade medlemskapet på ett allmänt plan. Svenska riksdagsgruppen stöder tanken på att regeringen borde återkomma till EU-politiken minst en gång per mandatperiod, vilket betyder att redogörelserna kan koncentreras lite bättre.

Herra puhemies! Eräs sekä Suomen että Ahvenanmaan kannalta keskeisimmistä ja polttavimmista kysymyksistä, jolla on myös yhtymäkohtia EU:hun ja EU-politiikkaan, puuttuu selonteosta. Kyse on Itämerestä, joka jo pitkään on ollut ruotsalaisen eduskuntaryhmän asialistan kärkipäässä. Tämä johtuu tietenkin siitä, että Itämeri on niin keskeinen, että se on ansainnut sekä oman selontekonsa että oman EU-tason strategiansa. Itämeren tila vaikuttaa huomattavasti lähiympäristöömme, ja tiivistämällä yhteistyötämme Itämerta ympäröivien naapureidemme kanssa, voimme kehittää aluetta entisestään. Noin 80 miljoonaa ihmistä on huomionarvoinen tekijä, mikäli alue on oikein edustettuna, mutta siihen vaadittaisiin yhtenäistä ja tiiviimpää otetta, joka nyt puuttuu.

Talman! Europeiska unionen är framför allt en värdegemenskap, som fört med sig fred och stabilitet i Europa. Svenska riksdagsgruppen har tidigare stött tanken på att exempelvis Turkiet ska bli medlem i EU. Vi måste dock komma ihåg att det bör ske först när kriterierna är uppfyllda och landet därmed är redo för ett medlemskap. EU har också en skyldighet att när det är möjligt ta med de länder på västra Balkan som ansökt om medlemskap, även Serbien och Kosovo, i gemenskapen. När vi i EU river ned statsgränser byggs det upp gränser som aldrig tidigare funnits.

I Kosovo har vi en skyldighet att se till att alla, såväl den serbiska minoriteten som majoritetsbefolkningen, kan känna sig trygga och att Serbien får möjlighet att ta sig ur det uppkomna, svåra folkrättsliga problemet. Detta sker snabbast och enklast genom att de tas med i EU. Det ryska inflytandet är stort med betydande ekonomiska investeringar. Det kan således bli ett problem om de inte hör varken till öst eller väst, utan ligger som en isolerad ö i det geografiska EU-området. Som en del av EU kan Serbien fungera som brobyggare och stärka banden mellan unionen och Ryssland. Det är EU:s skyldighet som fredsbyggare att föra detta projekt i hamn.

Gällande den utrikespolitiska arenan är det viktigt att komma ihåg att EU inte ska fungera som en motpol till USA. EU ska hellre ses som en medspelare. Gällande finanskrisen är det viktigt att vi gemensamt strävar efter att lösa de globala problemen. Det här betyder förstås inte att EU inte skulle kunna vara av annan åsikt eller kritisk mot USA:s politik eller agerande. Exempelvis USA:s skulder till FN är en olägenhet som EU i alla sammanhang bör påtala. Svenska riksdagsgruppen påminner också om att satsa på unionen som sådan. Bara i sammanhang där alla unionens länder är med på lika villkor kan Finlands röst höras. Det innebär att det är G27 eller med andra ord hela EU-familjen Finland bör satsa på.

Herr talman! En fråga som synligt kommer att vara på agendan i höst är klimatkonferensen i Köpenhamn. Svenska riksdagsgruppen anser att EU ska fortsätta att vara en drivande kraft i det internationella miljösamarbetet och vara en förebild och föregångare för andra länder. Inför FN:s klimatkonferens på hösten 2009 bör EU driva klimatfrågan till ett nytt skede. EU:s aktivitet i klimatfrågan är viktig för att uppföljaren till Kyotoprotokollet ska bli verklighet. Det kommer självfallet inte att vara billigt att höja klimatribban och ytterligare skära ner utsläppen. Men Sternrapporten från 2006 visade att det blir ännu dyrare att inte göra något överhuvudtaget. Dessutom finns det ett stort utrymme för inbesparingar och andra kostnadseffektiva lösningar.

Herra puhemies! Tiedämme, että EU:ssa tarvitaan nyt voimakkaita ja yhtenäisiä toimenpiteitä työpaikkojen ja kasvun luomiseksi, koska työllisyysasteen merkitys unionin hyvinvoinnille on aivan ratkaiseva. Samalla, kun EU turvaa näin taloutensa ja hyvinvointinsa, on tärkeää vahvistaa myös sosiaalista ulottuvuutta. EU:n päätavoitteena tulee olla myös sosiaaliturvan parantaminen kansalaisten taloudellisten olosuhteiden ohella. Emme saa sortua sosiaaliseen polkumyyntiin, jossa jäsenmaat hankkisivat kilpailuetuja laiminlyömällä kansalaistensa arkipäivän ja elinympäristön. Ruotsalainen eduskuntaryhmä on sitä mieltä, että pohjoismainen hyvinvointipolitiikka tukee vahvasti kilpailukykyä ja työllisyyttä. Meillä suomalaisilla ja pohjoismaalaisilla on vastuu tämän markkinoimisesta koko EU:ssa.

Svenska riksdagsgruppen vill att unionen ska ha en gemensam asylpolitik. Också invandringspolitiken ska samordnas, dock med beaktande av att arbetsmarknadens behov varierar i medlemsländerna. Unionen måste också utveckla sin invandringspolitik för att få den att också svara mot de krav som ställs på integreringen. Vi anser att medlemsländerna, kommissionen och parlamentet alla ska ha en roll i linjedragningarna om och genomförandet av den gemensamma politiken. Som en förlängning av den gemensamma asylpolitiken vill svenska riksdagsgruppen se att EG-domstolen ges kompetens i asylärenden.

Möjligheten för Åland att påverka i EU-frågor som berör landskapet kommer att ökas. Det är viktigt. Det är ställt utom allt tvivel att Åland inte kan kompenseras för den behörighet som gavs bort vid inträdet i unionen. Många jämför felaktigen Åland med olika regioner i federala system i Europa, områden som inte har en sådan ställning att de kunnat välja att stå utanför EU som Åland hade kunnat. Vi har nu i riksdagen till behandling den fjärde ändringen av självstyrelselagen sedan EU-inträdet. En av de mest elementära rättigheterna för den som står anklagad inför domstol, nämligen rätten att få försvara sig själv, kommer nu ännu en gång att förbättras. Jag utgår från att varje EU-redogörelse kommer att innehålla ett avsnitt om hur de åländska frågorna framskrider.

Avslutningsvis framhåller svenska riksdagsgruppen att man inte i den diskussion som förts om att medlemmarna i Europaparlamentet ska bindas av nationella linjedragningar, stödjer ett sådant synsätt. Ledamöterna i Europaparlamentet bör precis som alla andra parlamentariker världen över arbeta för hela Europa, samtidigt som man arbetar för sitt land och sin region. Samarbetet mellan riksdagen samt riksdagsledamöterna och medlemmarna i Europaparlament borde och kunde dock stärkas.
 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00