Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

03.06.2009 kl. 13:35
Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.

Just nu upplever många osäkra tider på sina arbetsplatser och uppsägningar, samarbetsförhandlingar och permitteringar är något många berörs av dagligen. Nu måste vi försöka förhindra och mildra de olyckliga följderna av en starkt och snabbt försvagad ekonomi. Alla hoppas vi på att den globala recessionen skall gå över snabbt och att regeringens stimulanspolitiska åtgärder skall ha önskad effekt.

Siktet måste vara inställt på framtiden. Statistiken visar att Finlands försörjningskvot kan komma att vara den sämsta i hela EU om inte korrigerande åtgärder vidtas. Eftersom den arbetsföra andelen av befolkningen minskar måste vi vinnlägga oss om att förlänga den tid finländarna finns i arbetslivet och om att alla också orkar arbeta. Arbetskraftspotentialen bör utnyttjas bättre i fortsättningen och flera bör ges chans att göra en insats i arbetslivet. Det innebär att man på alla nivåer i samhället måste försöka förhindra utslagning och utbrändhet. Förebyggande verksamhet och mekanismer för tidigt ingripande då problem uppstår för barn och ungdomar samt satsningar på en god folkhälsa som förbättrar den fysiska och psykiska kapaciteten hos var och en av oss, är ytterst viktiga.
 
Trots allt kvarstår ändå faktumet att vårt land kommer att vara beroende av en betydande inflyttning. Vi måste satsa tillräckligt på en lyckad integrering av invandrarna och på tillräcklig språkundervisning i finska och svenska. Mångkulturalism innebär möten mellan människor med olika kultur, språk och erfarenheter. Den berikar kreativiten och kan innebära att nya innovationer föds.
 
Investeringar i forskning och utveckling fungerar som en vitaminspruta för inte minst exportindustrin under en lågkonjunktur. Genom tillräckliga stimulanssatsningar kan man bidra till en produktutveckling som hjälper företagen att snabbare komma igång när ekonomin igen börjar gå bättre. Svenska riksdagsgruppen hoppas att man i Finland skulle kunna gå in för ännu större satsningar på forskning och utveckling inom miljöteknologin. Vi har redan ett stort kunnande, som med riktade satsningar kunde bli ännu större. Modern miljöteknologi kunde bli en ännu större exportsektor för Finland, samtidigt som ett ibruktagande här hemma också skulle stöda våra internationella åtaganden. Klimatförändringen innebär att efterfrågan på nya lösningar för att spara energi, effektivera energianvändningen och för att utveckla förnybara energiformer kommer att vara på toppnivå långa tider framöver. Därför skall Finland utnyttja det goda anseende vi har då det gäller miljö och en hållbar utveckling och sträva efter att höra till de ledande länderna inom EU och i världen inom den här sektorn.
 
Övriga satsningar som har såväl sysselsättande och stimulerande som har miljöpolitiska effekter är satsningar på miljö- och vatten- och avloppsnätssarbeten. Svenska riksdagsgruppen anser att det är viktigt att anslagen för vatten- och miljöarbeten hålls på en hög nivå under hela ramperioden.
 
Redan i höstas förslog regeringen höjda anslag för oljebekämpningen genom att höja kapaciteten i och med en grundförbättring av oljebekämpningsfartyget Halli. Nu föreslår en arbetsgrupp beställningar av också nya fartyg som ett led i stimulansåtgärderna för varvsindustrin. En del av fartygen skulle vara förbindelse- och oljebekämpningsfartyg. Svenska riksdagsgruppen anser att ett ökat stöd för oljebekämpningsberedskapen är en akut nödvändighet i och med att olje- och kemikalietransporterna på Östersjön och speciellt Finska viken ökar explosionsartat.
 
Regeringen har redan beslutat att omfördela 200 miljoner euro i budgeten i höst. Svenska riksdagsgruppen anser att stimulerande åtgärder, åtgärder som stöder sysselsättning, företagande, exportsektorn, integration och konkurrenskraft måste prioriteras i omfördelningen Dessutom måste de växande behoven av social service och arbetskraftspolitiska åtgärder som recessionen för med sig också tillgodoses. Svenska riksdagsgruppen anser att det inte finns utrymme för ytterligare skattelättnader, än de man redan fattat beslut om, i dagens ekonomiska läge.
 
Satsningarna på utbildning för unga och arbetssökande måste vara tillräckliga. Mycket har redan gjorts när det gäller yrkesutbildningen. Antalet platser i andra stadiets yrkesutbildning har kunnat höjas avsevärt tack vare höjda budgetmedel. Det finns dock ännu en skillnad mellan behovet och utbudet. På många håll i landet kämpar man med personalbrist i skolor, på daghem eller på hälsocentraler. För att förhindra utslagning av unga är det nödvändigt att alla har en möjlighet till vidareutbildning efter grundskolan. 
 
Svenska riksdagsgruppen anser också att det i dagens läge är klokt att se tiden an gällande genomförandet av produktivitetsprogrammet inom bland annat TE-centralerna. De ekonomiska realiteterna har förändrats sedan grunderna för produktivitetsprogrammet slogs fast. Justeringar av program så som produktivitetsprogrammet kan inte vara tabu, i fall det finns starka motiv för det.

Christina Gestrin höll gruppanförandet 3.6.2009
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00