Ändring av självstyrelselagens 59 c §

10.06.2009 kl. 10:30
Anförande 10.6.2009

Ärade herr talman! För att spara riksdagsledamöternas tid kunde jag egentligen låta bli att tala i det här ärendet för jag är helt nöjd eller rättare sagt, jag mycket nöjd, men det kan väl vara klädsamt att uttala sitt beröm också någon gång.

Den åländska självstyrelsen baserar sig på en uppdelning av den lagstiftande befogenheten i rikets och landskapets exklusiva berhörighetsområden. Åland är ansvarigt för genomförandet av unionens lagstiftning inom landskapets behörighetsområde och Finland är ansvarigt för genomförandet av unionens lagstiftning inom rikets område.

Rikets myndigheter kan inte vidta åtgärder inom Ålands behörighetsområde. Samtidigt känner EU bara självständiga stater som medlemmar av EU och bara självständiga stater kan tala inför kommissionen eller EG-domstolen. Finland kan bestrida en försummelse och vidta åtgärder eller betala böter. Åland däremot kan inte självt välja att bestrida en försummelse och vidta åtgärder eller inte, men däremot har Åland varit skyldigt att betala sanktionerna.

Att Åland ska betala för fel som begåtts är helt klart, men att då inte få uppträda inför domstolen, inte få försvara sig och inte ens få del av ärendet på svenska strider mot alla grundläggande regler i ett rättssamhälle. Som exempel kan nämnas att den så kallade snusdomen enbart kom på finska och franska. Att rättsläget varit på det här sättet är inte Finlands fel utan ett strukturfel hos EU, men i väntan på att det sker en ändring i Bryssel har Finland nu för fjärde gången ändrat självstyrelselagen. Alla ändringar har varit välkomna, men den som nu är till behandling är den avgörande för att åstadkomma ett förhållande som vi kan leva med.

Enligt detta förslag får statsrådet bara medge talan mot Åland med landskapsregeringens medgivande vilket är en mycket viktig ändring. Riksmyndigheterna ska försäkra sig om att processpråket är svenska när ståndpunkten uteslutande gäller landskapet och även i andra fall se till att Åland får materialet översatt till svenska. Ytterligare en förbättring förtjänar att nämnas, nämligen att landskapet får utökade möjligheter att delta som intervenient i en anhängig rättegång vid EG-domstolen, vilket Åland inte heller medgivits hittills.

I lagförslaget är allt genomtänkt. Det finns en lösning på problemet att statsrådet inte håller med Åland. I de fall då Finland bestämmer sig för att framföra en annan åsikt måste det ändå framgå att Åland som är det ansvariga och skyldigt att betala eventuella sanktioner har en annan åsikt. Systemet kräver mycket av båda parter för att fungera på ett bra sätt. I sista hand är det dock möjligt att lösa problemet så att Åland helt enkelt företräder Finland då frågan enbart rör Åland och riket finner det lämpligt.

Herr talman! Jag kan bara se fördelar med lagändringen för både riket och Åland. Det är ett stort steg framåt i väntan på att EU funderat på hur man i framtiden ska behandla områden som Åland och alla de liknande områden som nu valt att stanna utanför EU. Vi kunde igår i Helsingfors se en rad åländska flaggor. Helsinfors stad uppmärksammar Ålands självstyrelse den 9 juni varje år, och på det här sättet uppmärksammade grundlagsutskottet i går Ålands självstyrelselag 87 år efter att landstinget sammanträdde första gången.

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00