Statsministerns upplysning om det ekonomiska läget

17.06.2009 kl. 11:15
Det är minsann inget lätt jobb att sköta Finlands ekonomi i dagens situation. Det är osäkert och det är snabba förändringar som gör det nästan omöjligt att förutspå den ekonomiska utvecklingen.

Men man kan inte heller bara stå och se på och göra ingenting. Alltså har regeringen valt att stimulera – till och med lånestimulera. Hittills har omkring 3 miljarder euro använts till stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP. Det är en stor andel oberoende om man mäter med EU- eller OECD-mått. Effekterna av stimulanspolitiken syns inte ännu fullt ut, men ett är säkert; utan de åtgärder som regeringen vidtagit skulle läget vara ännu sämre.

Det är klart att stimulans med lånade pengar är ett risktagande, men denna situation kräver risktagande – utan att förstås ta onödiga risker om det nu finns sådana. Det allra viktigaste är att se till att människor som behöver samhällets solidaritet också får den. Den finländska välfärdsmodellen bygger helt enkelt på solidaritet med de mest utsatta – och på den linjen måste vi fortsätta. Åtgärderna som vidtas måste ha som målsättning att trygga välfärden, återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.

För den offentliga ekonomin – staten och kommunerna – kommer det ännu att dröja förrän lågkonjunkturen gått över. Om staten idag uppskattar att BNP sjunker med hela 6 % i år, en procentenhet mer än så sent som i mars och om arbetslösheten under nästa år stiger till tio procent nästa år fortsätter utmaningarna för staten. Kommunernas ekonomi försvagas i år i och med att skatteintäkterna avsevärt sjunker. Det finns ännu ett stort tryck ute i kommunerna på att höja kommunalskatten och skära i utgifterna.

Grunden för det finländska välfärdssamhället ligger i det system vi har – som vi försöker trygga med alla medel. Detta ställer krav på att både statens och kommunernas ekonomi fungerar också under en lågkonjunktur. Därför har vi gått in för en mängd åtgärder för att stärka kommunernas ekonomi och därmed trygga serviceproduktionen. Kommunernas andel av samfundsskatten höjs, gränserna för fastighetsskatten har justerats, statsandelarna för vissa investeringar har höjts och också beslutet att sänka arbetsgivarens folkpensionsavgift har en positiv inverkan på den kommunala ekonomin. Staten stärker genom de här åtgärderna kommunernas ekonomi att trygga servicen och välmåendet.

Det är ett grannlaga arbete att hitta på goda alternativ till den förda politiken. Regeringen höll inne med skattelättnaderna efter tillträdet 2007 och lättade på skatterna först 2009 – något som hade en positiv effekt på hemmamarknaden. Vi beslöt i riksdagen att avskaffa arbetsgivarens folkpensionsavgift för att underlätta situationen för företag och arbetsgivare. Stimulansåtgärderna som regeringen fört fram har riktat sig till byggande, både av hus, av vägar och av annan infrastruktur.

Detta kommer tyvärr inte att räcka. Vi måste fortsätta att stimulera. Vi måste satsa på ungdomsverkstäder och läroavtal. Vi måste se till att vårdsektorn får den personal den behöver och vi måste givetvis se till att ungdomarna får den utbildning de behöver. Vi måste alltså se om vårt hus. Vi måste kanske till och med fundera över vilka åtgärder som inte mera biter och vad vi egentligen borde göra istället. Att sänka skatterna för att stimulera konsumtionen är bra i vissa situationer, men nu är det dags att överväga saker och ting på nytt. Det är också nu dags att konstatera att ytterligare skattesänkningar inte är aktuella.
Det är viktigt att Finlands exportindustri har reella möjligheter att överleva lågkonjunkturen. För att detta skall vara möjligt kan ännu behövas speciella insatser.


Ulla-Maj Wideroos höll gruppanförandet 17.6.2009.
 

Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30