Deltidspension och alterneringsledighet

03.07.2009 kl. 10:45

Landskapsregeringen har nyligen skickat på remiss ett lagförslag om pensionärsstöd. I riksdagen har man däremot under juni månad avslutat behandlingen av ändringar i pensionslagen för arbetstagare och vissa lagar i samband med den. De nya bestämmelserna avses träda i kraft redan nästa år, men ändringarna som gäller deltidspension kommer att träda i kraft först 2011. Främsta syftet med lagändringarna är att förbättra invalidpensionen för dem som blir arbetsoförmögna som unga samt att förhindra minskningar i pensionsbeloppet då invalidpension förvandlas till ålderspension. På detta sätta höjs nivån på invalidpensionerna och de mest påverkade personerna är de som blir arbetsoförmögna då de är under 50 år. Syftet är även att ersätta pensionstillväxten för dem som är unga och inte hunnit samla tillräckligt med arbetsår.

I Finland har den genomsnittliga pensionsåldern gått upp, men är dock lägre än i de flesta europeiska länder. Deltidspension erbjuder flexibilitet i arbetslivet och möjliggör att fler stannar längre i arbetslivet. I den nya lagändringen kommer den nedre åldersgränsen för deltidspension att höjas från 58 till 60 år. Samtidigt skall pensionstillväxten på basis av inkomstbortfall slopas. Största motiveringen för att höja åldersgränsen är att få kontroll över pensionsutgifterna. Det som man däremot inte tagit hänsyn till är hur förändringarna inverkar på invalidpensionerna, och inte heller har ekonomiska eller sociala effekter beaktats. Ändringarna leder till en försämrad situation i förhållande till de nuvarande villkoren för deltidpension, men kan samtidigt leda till en ökning av sysselsättningsgraden. Det kan även innebära att flera som har försvagat hälsotillstånd stannar längre i arbetslivet, i och med att de har möjlighet att arbeta mindre. Det krävs en större satsning på upprätthållandet av arbetsförmågan, så att inte arbetskraften minskar. I arbetslivs- och jämställdhetsutskottets utlåtande motiveras deltidspension även med att det ger en större möjlighet för delat arbete i generationsväxlingssituationer.

I lagändringarna ges även större vikt vid alterneringsledighet, vars syfte är att bland annat upprätthålla arbetstagarens motivation i arbetet. Det som dock föreslås, är att arbetspensionens andel som förtjänas under alterneringsledighet skulle minska med 20 procent. Detta skulle i första hand beröra kvinnors pensioner, eftersom kvinnor oftare tar alterneringsledighet är män. Om alterneringsledigheten leder till att motivationen ökar är just nu föremål för diskussion, och hur mycket pensionsåldern skall höjas kommer vi säkert att fortsätta att diskutera. Eftersom vi lever längre och är friskare, är det logiskt att vi arbetar längre utan att det för dens skull skall innebära att den som arbetat hårt är trött och utsliten skall få höjd pensionsålder.

Diskussionen får fortsätta i hängmattan under sommaren.

Elisabeth Nauclér
Riksdagsledamot
 

 

Kolumnen publicerad i Nya Åland och Ålandstidningen 3.7.2009

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00