Tryck varornas fotavtryck på förpackningarna

05.09.2009 kl. 11:00
Gå in för att trycka varornas ekologiska fotavtryck på förpackningarna, uppmanar minister Astrid Thors varuproducenterna.

- Vi kan idag kvantitativt mäta hur mycket naturresurser det har gått åt till att producera en vara. Eftersom priserna på varorna inte motsvarar deras verkliga kostnader i form av miljöbelastning skulle det vara ärligare för den konsument som vill väga in dessa s.k. externa kostnader i sitt köpbeslut att få denna information på förpackningen, anser ministern.

En del butikskedjor som t.ex. Tesco i Storbritannien har gått in för projekt där man på varorna märker ut deras koldioxid-fotavtryck och i Japan har ett liknande schema initierats från myndighetshåll i samarbete med varuproducenterna. Koldioxidfotavtrycket kan användas för att mäta hur många ton koldioxid som krävs för att producera en viss vara.

- Det är inte lätt att konsumera rätt idag i Finland. Varför inte göra valet lättare för den konsument som inte endast vill konsumera mera, utan även köpa sig ett renare samvete, undrar Thors.

Vattenfotavtrycket mäter hur många kubik vatten som behövs för att producera en vara. Man kan även mäta ifall ett land är självförsörjande eller inte när det gäller dess vattenförbrukning. Självförsörjningsgraden är 100 % ifall allt vatten som behövs för att producera den nationella efterfrågan på varor och tjänster finns i landet, och de facto tas från det egna landets resurser.

Vatten kommer att vara framtidens olja, i dess negativa betydelse av bristvara, om vilket det i värsta fall utkämpas krig. I Finland har vi inte brist på vatten idag, men det är intressant att notera att Finlands nationella vattenfotavtryck, dvs. vår indirekta och direkta konsumtion av vatten, består till ca 41% av importerat vatten, i form av importprodukter i vars tillverkning vatten använts. Vi är alltså inte så oberoende av vatten, som vi kanske föreställt oss, säger Thors.

Minister Thors pratade på lördagen vid starten av Närmat-stafetten på Hanaholmens kulturcentrum, innan hon gav sig iväg på cykel med de andra stafettdeltagarna mot Narinkens torg i Helsingfors.

SFP

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15