Jordbruksåtgärder och budgeten 2010

19.09.2009 kl. 08:00
...Den viktigaste frågan gällande jordbrukets lönsamhet är dock: Hur få ut ett bättre producentpris från marknaden? Jord- och skogsbruksministeriet kommer att ...

Medierna rapporterar oavbrutet om både budgetförslaget och debatten i plenum. Det ekonomiska läget, växande arbetslöshet och hur vi på bästa möjliga sätt tryggar vår välfärd, då var fjärde euro i statsbudgeten består av lån, är självfallet de stora och centrala frågorna som berör hela vårt samhälle.

Även i jordbrukssektorn är det ekonomiska läget prekärt. Orsaken är låga producentpriser och höga produktionskostnader. För två år sedan var köttbranschen inne i en djup lönsamhetssvacka. Nu är åtminstone mjölksektorn på väg in i en kris då avräkningspriset till producenterna har sjunkit med nästan 10 cent/liter, eller nära nog en fjärdedel bara under detta år. Höstens största problem är det katastrofalt låga spannmålspriset. Ett lågt spannmålspris hjälper visserligen husdjursproduktionen på kort sikt men försätter spannmålsgårdarna i en omöjlig situation.

Regeringen har för sin del gett jord- och skogsbruksministeriet fullmakt att höja anslaget för nationellt stöd till jordbruks- och trädgårdssektorn med 40 milj. euro, dock så att budgetramarna åren 2010-2013 inte överskrids. Jordbrukssektorn får alltså använda en del av sina egna pengar i förskott för att komma över krisen, men något tilläggsstöd är det inte frågan om. Viktigare är då beslutet om att jordbrukarna får välja att beskatta hela sin inkomst som förvärvsinkomst år 2010. Åtgärden rättar till en stor orättvisa på gårdar med små inkomster där kapitalskatten på 28 procent slår betydligt hårdare än inkomstskatten.

En viktig skatteåtgärd som skulle underlätta ekonomin på gårdar som nyligen investerat och har en hög skuldsättning, är ännu under beredning i regeringen. Förslaget är från minister Anttilas inkomst- och lönsamhetsarbetsgrupp, där jag själv är medlem, och skulle innebära att hälften av jordbrukets skulder skulle få beaktas när man räknar ut nettoförmögenheten, som ligger till grund för kapitalskatteandelen i beskattningen. Förslaget berör såväl jordbruket som andra näringsidkare. Om förslaget godkänns, och vi gör allt för att så skall ske, hjälper det många jordbruk och företag över lönsamhetskrisen.

Förslaget om att bygga en eller flera etanolfabriker för att göra fordonsbränsle av den spannmål som vi inte själva behöver i Finland är också under utredning. Såväl jord- och skogsbruksministeriet som arbets- och näringsministeriet undersöker olika möjligheter för projektet. Vi har kring 500 000 hektar åker i Finland där det årligen odlas spannmål som vi inte har avsättning för inom landets gränser, vare sig till brödsäd eller till foder, och som exporteras till vanligtvis mycket låga priser. En etanolfabrik skulle balansera upp vår spannmålsmarknad, skapa arbetsplatser och som biprodukt ge ett förstklassigt proteinfoder som kunde ersätta importerad soja. Icke-genmodifierad soja blir dessutom allt svårare att få tag på och följaktligen dyrare. Jag har full förståelse för de som bränner spannmål av sämre kvalitet i brist på köpare, men förädlingsvärdet och därigenom lönsamheten i etanolproduktion ligger på en betydligt högre nivå.

Den viktigaste frågan gällande jordbrukets lönsamhet är dock: Hur få ut ett bättre producentpris från marknaden? Jord- och skogsbruksministeriet kommer att börja med en fortlöpande prisuppföljning, och försöka hitta var i livsmedelskedjan det brister mest. Det är ett obestridligt faktum att en allt större del av det pris konsumenterna betalar blir kvar i industrin och framför allt i handeln. Det är där vi har vår största politiska utmaning, som samtidigt är den svåraste att lösa: Hur få pengar från marknaden ut till gårdarna. Det är nyckeln!

Mats Nylund, riksdagsledamot, Sfp
 

Publicerad i Syd-Österbotten 19.9.09

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15