Nästa års statsbudget stöder de svaga!

19.09.2009 kl. 11:05
Denna vecka har riksdagen påbörjat behandlingen av nästa års statsbudget. Det är en behandling som är allt annat än lätt. Men samtidigt ska man komma ihåg att det inte finns en endaste statsbudget som alla varit tillfreds med.

Oavsett vem som sitter i opposition så hittar de partierna alltid stora brister i budgeten. Regeringspartierna hittar å sin sida mindre brister och inte heller finansministern är någonsin helt nöjd. Detta är naturligt och så här ska det vara i en ekonomisk balansgång mellan olika viktiga saker. Oppositionen kritiserar regeringen och säger att den inte gör tillräckligt. Det är egentligen det bästa betyg en sittande regering kan få. Det betyder att man i princip gör allting rätt, men att det inte finns tillräckligt med pengar för att göra allting helt och hållet rätt. Det betyder också att regeringen tar ett ansvar för att försöka balansera budgeten och det är av yttersta vikt. Vi har redan en minusbudget på 13 miljarder euro – detta för att upprätthålla den välfärd och den service våra medborgare har rätt till. Vi kan inte låna mera än så - det skulle vara oansvarigt med tanke på framtiden. Istället måste regeringen under återstoden av denna valperiod försöka balansera statsfinanserna ytterligare. Upplåningen kan inte öka 2011 – istället måste den minska jämfört med nästa års nivå. Nu ska vi klara krisen med våra sociala skyddsnät och vårt välfärdssamhälle intakt – sedan ska vi se till att få budgeten i balans och efter det börjar vi betala tillbaka räkningen. Det är en ansvarsfull politik.

I nästa år höjs grundavdraget i kommunalbeskattningen från 1480 till 2200 euro. Det är en höjning på nästan 50 procent. Samtidigt är det den första höjningen på 18 år. Under hela denna tid har inte en enda regering med socialdemokratisk stats- eller finansminister ansett det nödvändigt att höja grundavdraget, ändå klagar opposition nu på att det inte höjs tillräckligt. Logiken i detta haltar betänkligt. Detta är bara ett exempel på vad regeringen gör för att förbättra situationen för de svagaste i samhället. Vi satsar också på dagens ungdomar – de som ska bära morgondagens samhälle. Detta görs exempelvis genom att öka antalet studieplatser, genom att sammanjämka sjukdagpenning och studiestöd så att man inte tvingas använda av studiestödet under en sjukdomsperiod och genom att satsningen på uppsökande ungdomsarbete fördubblas med avsikt att minska utslagningen bland unga. Också satsningen på ungdoms- och idrottsarbetet ökas kraftigt till följd av både höjda budgetmedel och ökade tipsmedel. Detta kan vi göra bland annat tack vare idogt arbete av kultur- och idrottsminister Stefan Wallin, som verkligen fört fram ungdomarna och deras mycket viktiga roll i samhället. Samma sak gäller kulturen och då exempelvis den inhemska filmproduktionen som nästa år stöds med ytterligare 2,5 miljoner euro. Det betyder att denna regering höjt statsstödet för inhemsk film med nästan 50 procent. Det är en bra satsning, inte bara för att det är en arbetskraftsintensiv bransch. Dessutom ökar det de enskilda människornas välbefinnande under en kris. Redan de gamla romarna kände till begreppet bröd och skådespel åt folket vilket i vår tid kanske kan översättas till service och underhållning åt envar. Det tar vi fasta på – och det ska vi fortsätta med – på detta sätt kan vi bygga ett samhälle som på alla sätt verkar för den enskilda individens bästa! Det är vi nämligen värda!
 

Ulla-Maj Wideroos

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00