Nästa års statsbudget stöder de svaga!

19.09.2009 kl. 11:05
Denna vecka har riksdagen påbörjat behandlingen av nästa års statsbudget. Det är en behandling som är allt annat än lätt. Men samtidigt ska man komma ihåg att det inte finns en endaste statsbudget som alla varit tillfreds med.

Oavsett vem som sitter i opposition så hittar de partierna alltid stora brister i budgeten. Regeringspartierna hittar å sin sida mindre brister och inte heller finansministern är någonsin helt nöjd. Detta är naturligt och så här ska det vara i en ekonomisk balansgång mellan olika viktiga saker. Oppositionen kritiserar regeringen och säger att den inte gör tillräckligt. Det är egentligen det bästa betyg en sittande regering kan få. Det betyder att man i princip gör allting rätt, men att det inte finns tillräckligt med pengar för att göra allting helt och hållet rätt. Det betyder också att regeringen tar ett ansvar för att försöka balansera budgeten och det är av yttersta vikt. Vi har redan en minusbudget på 13 miljarder euro – detta för att upprätthålla den välfärd och den service våra medborgare har rätt till. Vi kan inte låna mera än så - det skulle vara oansvarigt med tanke på framtiden. Istället måste regeringen under återstoden av denna valperiod försöka balansera statsfinanserna ytterligare. Upplåningen kan inte öka 2011 – istället måste den minska jämfört med nästa års nivå. Nu ska vi klara krisen med våra sociala skyddsnät och vårt välfärdssamhälle intakt – sedan ska vi se till att få budgeten i balans och efter det börjar vi betala tillbaka räkningen. Det är en ansvarsfull politik.

I nästa år höjs grundavdraget i kommunalbeskattningen från 1480 till 2200 euro. Det är en höjning på nästan 50 procent. Samtidigt är det den första höjningen på 18 år. Under hela denna tid har inte en enda regering med socialdemokratisk stats- eller finansminister ansett det nödvändigt att höja grundavdraget, ändå klagar opposition nu på att det inte höjs tillräckligt. Logiken i detta haltar betänkligt. Detta är bara ett exempel på vad regeringen gör för att förbättra situationen för de svagaste i samhället. Vi satsar också på dagens ungdomar – de som ska bära morgondagens samhälle. Detta görs exempelvis genom att öka antalet studieplatser, genom att sammanjämka sjukdagpenning och studiestöd så att man inte tvingas använda av studiestödet under en sjukdomsperiod och genom att satsningen på uppsökande ungdomsarbete fördubblas med avsikt att minska utslagningen bland unga. Också satsningen på ungdoms- och idrottsarbetet ökas kraftigt till följd av både höjda budgetmedel och ökade tipsmedel. Detta kan vi göra bland annat tack vare idogt arbete av kultur- och idrottsminister Stefan Wallin, som verkligen fört fram ungdomarna och deras mycket viktiga roll i samhället. Samma sak gäller kulturen och då exempelvis den inhemska filmproduktionen som nästa år stöds med ytterligare 2,5 miljoner euro. Det betyder att denna regering höjt statsstödet för inhemsk film med nästan 50 procent. Det är en bra satsning, inte bara för att det är en arbetskraftsintensiv bransch. Dessutom ökar det de enskilda människornas välbefinnande under en kris. Redan de gamla romarna kände till begreppet bröd och skådespel åt folket vilket i vår tid kanske kan översättas till service och underhållning åt envar. Det tar vi fasta på – och det ska vi fortsätta med – på detta sätt kan vi bygga ett samhälle som på alla sätt verkar för den enskilda individens bästa! Det är vi nämligen värda!
 

Ulla-Maj Wideroos

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15