Pressmeddelande

Ny vändning i Karlebyfrågan

21.09.2009 kl. 11:10

Riksdagens arbetslivs- och jämställdhetsutskott varnar för följderna av en indelning av regionförvaltningen så att Karleby hänförs norrut. I sitt utlåtande om regionförvaltningsreformen till riksdagens förvaltningsutskott anser utskottet en sådan områdesindelning "utmanande" som i praktiken skulle förutsätta att de regionala arbetarskyddsmyndigheterna bör betjäna på tre språk, finska, svenska och samiska. Till det norra arbetarskyddsdistriktet skulle nämligen också hela Lappland höra.

- Vi får hoppas att vårt utlåtande får förvaltningsutskottet att tänka efter och inse det absurda i att föra Karleby norrut, säger Anna-Maja Henriksson, SFP-medlem i arbetslivs- och jämställdhetsutskottet och ordförande för Folktinget. Hon pekar också på de ekonomiska effekterna då en och samma regionala myndighet med våld ska åläggas att betjäna på tre språk.

I utskottets utlåtande konstateras också att det pendlingsområde som Karleby och Jakobstad utgör skulle splittras upp mellan två regionförvaltningsområden. Den norra regionala arbetarskyddsmyndigheten skulle formellt bli tvåspråkig trots att bara en procent av befolkningen har svenska som sitt modersmål. Eftersom området också omfattar de samiska bosättningsområdena krävs det beredskap att betjäna även på samiska.

- Det här är inte rationellt. Samtidigt måste ju det arbetarskyddsdistrikt dit resten av svenska Österbotten hör även i fortsättningen upprätthålla en svensk service. Den servicen skulle Karleby få utan extra kostnader om staden inte tvingas söka sig norrut, påminner Anna-Maja Henriksson.

Pressmeddelande 18.9.2009

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.

14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.

07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.

09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.

13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.

30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.

29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00