Svenska riksdagsgruppens budgetmotioner för år 2010

25.09.2009 kl. 15:40
Svenska riksdagsgruppens ledamöter har inlämnat 55 ändringsförslag till statsbudgeten för år 2010. Tiden för att lämna in budgetmotioner gick ut på fredagen kl. 12.

Christina Gestrin vill höja anslagen för Finlands oljeskyddsberedskap med 5 miljoner euro och öka anslaget för miljövårdsarbeten med 4 miljoner euro. Christina Gestrin lämnar också i år in en budgetmotion om stöd till Finlands yrkesfiskarförbund. Gestrin har haft framgång tidigare år då hon arbetat för samma fråga. Gestrin yrkar på tilläggsmedel för genomförandet av Helcoms handlingsplan för Östersjön, BSAP och den projektberedningsfond som grundades tidigare i år. Finlands bidrag till fonden tycker hon att minst borde motsvara Sveriges redan utlovade bidrag om 4,5 milj. euro. Christina Gestrin vill även ha tillräckliga medel för att trygga genomförandet av Finlands verksamhetsplan i anledning av FN:s resolution 1325 "Kvinnor, fred och säkerhet".

Mikaela Nylander tog upp problemet med att det råder en skriande brist på behöriga yrkeslärare i vårt land. Hon föreslog att yrkeslärarutbildningen vid Åbo Akademi får 177 000 euro. Mikaela Nylander har också lämnat in en budgetmotion på ca 800 000 euro för att trygga skärgårdens förbindelsebåtsservice. Det här anslaget behövs för att den nuvarande servicenivån ska kunna bibehållas, anser Nylander.

Anna-Maja Henriksson föreslog anslag för en utredning om behovet av en språkombudsman. Det har visat sig att myndigheternas service inte alltid fungerat tillräckligt bra på svenska, påpekar Henriksson som är ordförande för Svenska Finlands Folkting. Anna-Maja Henriksson vill att barns och ungdomars möjligheter att få psykiatriska tjänster tryggas, och föreslår därför en ökning på 8 miljoner euro för ändamålet. Svenska riksdagsgruppen har haft framgång då den tidigare under denna och föregående riksdagsperiod lämnat in budgetmotioner i saken. Dessutom föreslår Henriksson att man slutar beakta barnbidragets ensamförsörjartillägg då storleken för en persons utkomststöd bestäms. Den här ändringen skulle ge 46,60 euro mera i handen per barn och kalendermånad åt en ensamförsörjare.

Håkan Nordman föreslår 180 000 euro för inrättandet av en ombudsman för äldre. Nordman anser att systemet med ombudsmän har visat sig vara lyckat då det gäller att trygga en viss grupps rättigheter och förverkligandet av dem. Han nämner jämställdhetsombudsmannen och barnombudsmannen som exempel. Håkan Nordman hoppas att staten engagerar sig i det unika världsnaturarvsområdet i Kvarkens skärgård, och föreslår 300 000 för utvecklandet av området. Nordman vill även öka anslaget för utvecklande och ökande av användningen av språkbad med 2 miljoner euro.

Elisabeth Nauclér vill se att anslaget för biståndssamarbetet höjs med ytterligare 60 miljoner euro. Nauclér vill även se ett höjt anslag för den civila krishanteringen och har liksom i fjol lämnat in en budgetmotion om anslag för översättning av allmänt bindande kollektivavtal till svenska. Eftersom Åland med stöd av självstyrelselagen är enspråkigt svenskt, måste även de allmänt bindande kollektivavtalen finnas på svenska för att ha verkan i landskapet.

Thomas Blomqvist är första undertecknare på Nylands förbunds gemensamma budgetmotion gällande elektrifieringen av Hangö-Hyvinge banan, i den föreslår man 45 miljoner euro till för ändamålet. Blomqvist föreslår också högre anslag, 300 000 euro, för att kunna slutföra beläggningen av Labby-Hindersbyvägen i Lappträsk. Blomqvist anser också att trafiksäkerheten på riksväg 25 måste prioriteras och förbättras genom högre anslag. Finansieringen till landsbygdsrådgivning måste stärkas i nästa års statsbudget, anser Blomqvist. För att kunna trygga en rådgivning av hög kvalitet och som dessutom är regionalt och innehållsmässigt täckande behövs det 800 000 euro till.

Mats Nylund vill höja anslagen för 4H-organisationen med en 200 000 euro. Mats Nylund och Anna-Maja Henriksson vill se anslag för utbyggandet av bankorsningen vid Bennäs samt en elektrifiering av banavsnittet Bennäs-Alholmen och anslag för hamnvägen i Jakobstad.
 

Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00