Svenska riksdagsgruppens budgetmotioner för år 2010

25.09.2009 kl. 15:40
Svenska riksdagsgruppens ledamöter har inlämnat 55 ändringsförslag till statsbudgeten för år 2010. Tiden för att lämna in budgetmotioner gick ut på fredagen kl. 12.

Christina Gestrin vill höja anslagen för Finlands oljeskyddsberedskap med 5 miljoner euro och öka anslaget för miljövårdsarbeten med 4 miljoner euro. Christina Gestrin lämnar också i år in en budgetmotion om stöd till Finlands yrkesfiskarförbund. Gestrin har haft framgång tidigare år då hon arbetat för samma fråga. Gestrin yrkar på tilläggsmedel för genomförandet av Helcoms handlingsplan för Östersjön, BSAP och den projektberedningsfond som grundades tidigare i år. Finlands bidrag till fonden tycker hon att minst borde motsvara Sveriges redan utlovade bidrag om 4,5 milj. euro. Christina Gestrin vill även ha tillräckliga medel för att trygga genomförandet av Finlands verksamhetsplan i anledning av FN:s resolution 1325 "Kvinnor, fred och säkerhet".

Mikaela Nylander tog upp problemet med att det råder en skriande brist på behöriga yrkeslärare i vårt land. Hon föreslog att yrkeslärarutbildningen vid Åbo Akademi får 177 000 euro. Mikaela Nylander har också lämnat in en budgetmotion på ca 800 000 euro för att trygga skärgårdens förbindelsebåtsservice. Det här anslaget behövs för att den nuvarande servicenivån ska kunna bibehållas, anser Nylander.

Anna-Maja Henriksson föreslog anslag för en utredning om behovet av en språkombudsman. Det har visat sig att myndigheternas service inte alltid fungerat tillräckligt bra på svenska, påpekar Henriksson som är ordförande för Svenska Finlands Folkting. Anna-Maja Henriksson vill att barns och ungdomars möjligheter att få psykiatriska tjänster tryggas, och föreslår därför en ökning på 8 miljoner euro för ändamålet. Svenska riksdagsgruppen har haft framgång då den tidigare under denna och föregående riksdagsperiod lämnat in budgetmotioner i saken. Dessutom föreslår Henriksson att man slutar beakta barnbidragets ensamförsörjartillägg då storleken för en persons utkomststöd bestäms. Den här ändringen skulle ge 46,60 euro mera i handen per barn och kalendermånad åt en ensamförsörjare.

Håkan Nordman föreslår 180 000 euro för inrättandet av en ombudsman för äldre. Nordman anser att systemet med ombudsmän har visat sig vara lyckat då det gäller att trygga en viss grupps rättigheter och förverkligandet av dem. Han nämner jämställdhetsombudsmannen och barnombudsmannen som exempel. Håkan Nordman hoppas att staten engagerar sig i det unika världsnaturarvsområdet i Kvarkens skärgård, och föreslår 300 000 för utvecklandet av området. Nordman vill även öka anslaget för utvecklande och ökande av användningen av språkbad med 2 miljoner euro.

Elisabeth Nauclér vill se att anslaget för biståndssamarbetet höjs med ytterligare 60 miljoner euro. Nauclér vill även se ett höjt anslag för den civila krishanteringen och har liksom i fjol lämnat in en budgetmotion om anslag för översättning av allmänt bindande kollektivavtal till svenska. Eftersom Åland med stöd av självstyrelselagen är enspråkigt svenskt, måste även de allmänt bindande kollektivavtalen finnas på svenska för att ha verkan i landskapet.

Thomas Blomqvist är första undertecknare på Nylands förbunds gemensamma budgetmotion gällande elektrifieringen av Hangö-Hyvinge banan, i den föreslår man 45 miljoner euro till för ändamålet. Blomqvist föreslår också högre anslag, 300 000 euro, för att kunna slutföra beläggningen av Labby-Hindersbyvägen i Lappträsk. Blomqvist anser också att trafiksäkerheten på riksväg 25 måste prioriteras och förbättras genom högre anslag. Finansieringen till landsbygdsrådgivning måste stärkas i nästa års statsbudget, anser Blomqvist. För att kunna trygga en rådgivning av hög kvalitet och som dessutom är regionalt och innehållsmässigt täckande behövs det 800 000 euro till.

Mats Nylund vill höja anslagen för 4H-organisationen med en 200 000 euro. Mats Nylund och Anna-Maja Henriksson vill se anslag för utbyggandet av bankorsningen vid Bennäs samt en elektrifiering av banavsnittet Bennäs-Alholmen och anslag för hamnvägen i Jakobstad.
 

Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00