Statsrådets meddelande om valfinansieringen

30.09.2009 kl. 15:35
Demokrati förutsätter val. Val förutsätter kandidater och partier. Men val förutsätter också valkampanjer. Valkampanjer är inte gratis, de kostar. Det räcker inte med att nå ut till väljarna bara på torg- och stugmöten och med dörrknackning – inte för att de är helt gratis, de heller.

Nästa steg i logiken är att valkampanjer måste finansieras. Idealet vore väl att kampanjerna skulle bekostas med partiernas medlemsavgifter och med allmänna medel, alltså statligt och/eller eventuellt kommunalt partistöd. Medlemsavgifterna räcker dock inte långt, och även partistödet har sina begränsningar. Medborgarna – skattebetalarna – skulle knappast acceptera en flerdubbling av partistödet. Dessutom missgynnar partistödet nybörjare, eftersom det baserar sig på redan uppnådda positioner.

Partierna och kandidaterna, öppna och jämlika politiska val – demokratin! – behöver alltså även annan finansiering. Så enkelt är det. Det är i och för sig inget skumt, för att inte tala om brottsligt, i det. Tvärtom är extern finansiering en nödvändighet, så att andra än rika medborgare kan kandidera i val.

Sedan börjar det svåra. Vilka spelregler ska vi enas om för att undvika de missförhållanden som nu har uppdagats? Hur ska vi lyckas återvinna medborgarnas förtroende för politiken, för oss politiker?

Låt oss börja med att vara ödmjuka. Vi måste medge att allt inte har gått rätt till, moraliskt och etiskt. Den här ödmjukheten behöver statsministern, men lika väl oppositionen som vill göra honom till ensamt ansvarig. Vi sitter sist och slutligen alla, om inte i precis samma båt, så i liknande farkoster allihop.

Stora partier har visat sig ha större skelett i garderoben, mindre partier har kanske mindre, men alla har vi det. Stenar har flugit i debatten, även om få – om någon – skulle ha haft råd att kasta den första.

Till ironierna i debatten hör att de massmedier som avslöjat missförhållandena vore de som mest förlorar på att det inte längre skulle finnas lika mycket pengar för valkampanjer. Men det vittnar förstås bara gott om deras moral, de kan åtminstone inte beskyllas för själviskhet. De bör ha tack för att ha fyllt sin funktion som demokratins vakthundar.

 

Svenska riksdagsgruppen ser fram resultatet av den valfinansieringsutredning som leds av Lauri Tarasti resultat, och hoppas att nya regler i brådskande ordning görs upp. Lagen kan sedan vid behov kompletteras med gentlemannaöverenskommelser mellan partiledarna. Här några element:

- statliga och kommunala verk och bolag bör inte finansiera valkampanjer
- stiftelser och fonder bör följa sina egna stadgar, och sådana allmännyttiga, sociala stiftelser som får allmänna medel bör inte finansiera valkampanjer
- om man vill begränsa reklambudgeterna kunde partierna komma överens om att avhålla sig från tv-reklam

Däremot är det både juridiskt, moraliskt och demokratiskt vanskligt och farligt att börja begränsa företags, fackföreningars och organisationers rätt att understöda partier, kandidater och valkampanjer – för att inte tala om privatpersoners rätt att göra det. Det samma gäller understödens omfattning.

Alla problem med sådana understöd och alla misstankar om bindningar och gentjänster kan däremot elimineras med en enkel metod: total transparens, genomskinlighet, helst redan före ett val. Om varje parti och varje kandidat, om möjligt redan före val, öppet uppger sina finansieringskällor kan väljarna bedöma om donatorerna är legitima och vilka bindningar som kan anses vara olämpliga.

Det kan också vara på sin plats att bidragsgivarna åläggs redovisningsskyldighet för donationer som överskrider ett visst belopp.

Kraven på nyval innehåller en logisk kullerbytta. Om nyval skulle hållas nu, skulle det ske med gällande regler som med sina kryphål visat sig otillräckliga.

Svenska riksdagsgruppen anser att den logiska ordningsföljden för att råda bot på problemen är att först reformera reglerna för valfinansieringen, komma överens om en ny bättre praxis, och sedan möta väljarna i val. Nästa val är redan våren 2011. Till dess har den nuvarande riksdagen och regeringen väljarnas mandat.

Svenska riksdagsgruppen förordar enkel övergång till dagordningen.
 

 

Mats Nylund höll gruppanförandet 30.9.2009

Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15