Henriksson stöder president Ahtisaari

08.10.2009 kl. 16:10
Vill tidigarelägga svenskundervisningen i de finska skolorna

– Nu då vi snart skall komma överens om en ny läroplansgrund har vi en gyllene chans och möjlighet att reda upp lite av det som slopandet av studentsvenskan ställde till, sade riksdagsledamot och Folktingets ordförande Anna-Maja Henriksson (SFP), då hon talade vid de finlandssvenska rektorsdagarna i Jakobstad på torsdag.
– Det vore rätt och riktigt att en gång för alla medge att det är alltför sent att börja läsa svenska i de finska skolorna först i 7e klass. Det är dags att inse att det för såväl eleven som för samhället som helhet skulle vara ytterst viktigt att ta in det andra inhemska betydligt tidigare också i den finska skolan.

Henriksson anser att vi också med fog kan fråga oss varför man ansett att det inte går för finska elever att börja med svenska i andra eller tredje klass då vi på svenskt håll börjar med finska då. De finska barnen är säkert lika begåvade som de svenska.
– Jag håller således helt med president Ahtisaari som för en kort tid sedan också slog ett slag för svens-kan och för att språkundervisningen borde komma tidigare in i de finska skolorna. Och självfallet är det så att det för svenskans framtid i Finland också är till fördel att majoritetsbefolkningen skulle lära sig en sådan svenska som de sedan också vågar tala, påpekar Henriksson. Undervisningen i det andra inhemska språket borde därför också göras roligare och avdramatiseras, tillade hon.
 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00