Henriksson stöder president Ahtisaari

08.10.2009 kl. 16:10
Vill tidigarelägga svenskundervisningen i de finska skolorna

– Nu då vi snart skall komma överens om en ny läroplansgrund har vi en gyllene chans och möjlighet att reda upp lite av det som slopandet av studentsvenskan ställde till, sade riksdagsledamot och Folktingets ordförande Anna-Maja Henriksson (SFP), då hon talade vid de finlandssvenska rektorsdagarna i Jakobstad på torsdag.
– Det vore rätt och riktigt att en gång för alla medge att det är alltför sent att börja läsa svenska i de finska skolorna först i 7e klass. Det är dags att inse att det för såväl eleven som för samhället som helhet skulle vara ytterst viktigt att ta in det andra inhemska betydligt tidigare också i den finska skolan.

Henriksson anser att vi också med fog kan fråga oss varför man ansett att det inte går för finska elever att börja med svenska i andra eller tredje klass då vi på svenskt håll börjar med finska då. De finska barnen är säkert lika begåvade som de svenska.
– Jag håller således helt med president Ahtisaari som för en kort tid sedan också slog ett slag för svens-kan och för att språkundervisningen borde komma tidigare in i de finska skolorna. Och självfallet är det så att det för svenskans framtid i Finland också är till fördel att majoritetsbefolkningen skulle lära sig en sådan svenska som de sedan också vågar tala, påpekar Henriksson. Undervisningen i det andra inhemska språket borde därför också göras roligare och avdramatiseras, tillade hon.
 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00