Nord Stream-gasröret

09.10.2009 kl. 14:00
Nord Stream-projektet är det största byggnadsprojekt som någonsin genomförts i Finska viken och i hela Östersjön.

Med tanke på att det planerade gasröret ska dras genom fem länder har det varit nödvändigt att göra en internationell miljökonsekvensbedömning där projektets miljökonsekvenser granskas som en helhet. En förutsättning för att Finland skall kunna godkänna projektet är att den internationella miljökonsekvensbedömningen till alla delar utförs i enlighet med Esbokonventionen. Ryssland har tyvärr inte ratificerat avtalet men trots det följt avtalet under processens gång. Med tanke på kommande samarbete är det ytterst viktigt att också Ryssland så snabbt som möjligt ratificerar Esbokonventionen.


Gasrörsprojektet har väckt starka känslor i alla berörda länder under årens lopp. Till gas-rörsprojektets försvar måste man säga att utförliga miljöundersökningar har gjorts och att processen också lett till att miljökonsekvenserna tagits på allvar. Med tanke på energiför-sörjningen i Europa är gasrörsprojektet onekligen viktigt och dessutom är naturgas ett bättre energialternativ än flera andra av de konventionella energiformerna såsom kol, olja eller kärnkraft.

Om regeringen besluter att ge sitt samtycke till att dra röret genom Finlands ekonomiska zon måste man foga tydliga villkor till tillståndet. Samma gäller miljötillståndet som beviljas enligt vattenlagen. Stränga krav på säkerhet och omedelbar informationsskyldighet vid alla situationer som kan medföra risker för människor och miljön bör förutsättas.

Ur miljöns synvinkel är byggnadsskedet det mest kritiska, och här bör man garantera största försiktighet och miljöhänsyn. På Finska viken trafikerar hela tiden 400 fartyg och risken för kollisioner till havs är också i normala förhållanden stora. Särskilt viktigt är det att förhindra situationer där oljetankers och fartygen som arbetar med rörnedläggningen kommer nära varandra. Med tanke på Finska vikens speciellt känsliga skärgård och trånga farleder kan nedläggningen av rör inte tillåtas under vintertid.

Tal i plenum 8.10.2009

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00