Nord Stream-gasröret

09.10.2009 kl. 14:00
Nord Stream-projektet är det största byggnadsprojekt som någonsin genomförts i Finska viken och i hela Östersjön.

Med tanke på att det planerade gasröret ska dras genom fem länder har det varit nödvändigt att göra en internationell miljökonsekvensbedömning där projektets miljökonsekvenser granskas som en helhet. En förutsättning för att Finland skall kunna godkänna projektet är att den internationella miljökonsekvensbedömningen till alla delar utförs i enlighet med Esbokonventionen. Ryssland har tyvärr inte ratificerat avtalet men trots det följt avtalet under processens gång. Med tanke på kommande samarbete är det ytterst viktigt att också Ryssland så snabbt som möjligt ratificerar Esbokonventionen.


Gasrörsprojektet har väckt starka känslor i alla berörda länder under årens lopp. Till gas-rörsprojektets försvar måste man säga att utförliga miljöundersökningar har gjorts och att processen också lett till att miljökonsekvenserna tagits på allvar. Med tanke på energiför-sörjningen i Europa är gasrörsprojektet onekligen viktigt och dessutom är naturgas ett bättre energialternativ än flera andra av de konventionella energiformerna såsom kol, olja eller kärnkraft.

Om regeringen besluter att ge sitt samtycke till att dra röret genom Finlands ekonomiska zon måste man foga tydliga villkor till tillståndet. Samma gäller miljötillståndet som beviljas enligt vattenlagen. Stränga krav på säkerhet och omedelbar informationsskyldighet vid alla situationer som kan medföra risker för människor och miljön bör förutsättas.

Ur miljöns synvinkel är byggnadsskedet det mest kritiska, och här bör man garantera största försiktighet och miljöhänsyn. På Finska viken trafikerar hela tiden 400 fartyg och risken för kollisioner till havs är också i normala förhållanden stora. Särskilt viktigt är det att förhindra situationer där oljetankers och fartygen som arbetar med rörnedläggningen kommer nära varandra. Med tanke på Finska vikens speciellt känsliga skärgård och trånga farleder kan nedläggningen av rör inte tillåtas under vintertid.

Tal i plenum 8.10.2009

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00