Yrkesutbildningens tidevarv

11.10.2009 kl. 00:00
... "Idag kan få räkna med att det yrket, eller ens den bransch, man siktar in sig på vid studiestarten kommer att vara den man fungerar i under resten av arbetslivet."...

Jag hade den stora äran och glädjen att få hålla festtalet på Optimas 50-årsjubileumsfest senaste onsdag. Nuvarande samkommunen Optima har i många år i rad hört till den absoluta eliten i vårt land när det gäller yrkesutbildning. Inför år 2009 var Optima den bästa stora yrkesutbildaren i hela landet! En bättre 50-års present än så får man leta efter! Placeringen är ett erkännande, och en hedersbetygelse för alla som jobbar inom Optima, för personalen såväl som för de förtroendevalda, och, inte minst för de studerande!

Under de knappa trettio år som gått sedan jag själv fick min yrkesexamen har det skett betydande förändringar i såväl samhället som vårt studiesystem. Internationalisering har gjort att konkurrensen höjts avsevärt och specialiseringen inom näringslivet ökat, arbetsplatserna i jordbruket och traditionell tillverkningsindustri har minskat i antal medan antalet arbetsplatser inom mera specialiserad tillverkning och service har ökat. Och under hela den tiden har yrkesutbildningen levt med i tiden och anpassat sig till näringslivets och samhällets förändrade krav och förväntningar.

Synen och förhållningssättet till yrkesutbildningen har också ändrat under de senaste årtionden. När jag gick ut grundskolan valde eleverna, åtminstone tankemässigt, ofta mellan alternativet högre studier, gymnasiet, eller alternativet ett yrke och sedan snabbt ut i arbetslivet, yrkesskolan. Idag kan få räkna med att det yrket, eller ens den bransch, man siktar in sig på vid studiestarten kommer att vara den man fungerar i under resten av arbetslivet. Det har också blivit avsevärt lättare att gå vidare till högre studier från yrkesskolan och många väljer därför den vägen till sin examen. Statusen för yrkesutbildningen har höjts och för yrkesutbildningens del ligger en utmaning i att man måste möta två helt olika och delvis motstridiga krav: Att utexaminera yrkesfolk för ett ytterst specialiserat näringsliv, och samtidigt ha gett de utexaminerade både en stadig grund för vidare studier och beredskap för ett livslångt lärande.

En annan utmaning i utbildningssektorn ligger i det att det alltid är för sent att svara mot ett behov av utbildad arbetskraft när det redan uppstått. Utbildningssektorn borde kunna förutse behoven i många fall till och med 5 – 15 år innan de uppstår. I andra vågskålen ligger förstås de studerandes behov av att komma ut på arbetsmarknaden eller studera vidare direkt efter examen. Vi ska ju utbilda för arbetslivet – inte för arbetslöshet.

En god grundutbildning är kanske det bästa redskap man kan ge en ung individ i dagens situation. Yrkesmässiga grundläggande kunskaper, en förmåga att förstå sammanhang och framföra allt beredskapen att tänka om och lära sig något nytt blir allt viktigare år från år. Den som idag påbörjar en yrkesutbildning kommer krasst att få räkna med över fyrtio år i arbetslivet och sannolikt kombinerat med branschbyten och kompletterings- eller omskolningar. Utmaningen är stor och näringslivet kommer inte att klara processen utan professionell hjälp. De som har förutsättningar att klara det är däremot yrkesutbildarna och därför faller av naturliga skäl en stor del av ansvaret på dem. Optima har antagit utmaningen och har med entusiasm och kunskap utvecklat det som kallas för vuxen- och arbetslivstjänster. Vuxenutbildning och fortbildning är en sektor som med fullständig säkerhet kommer att växa och utvecklas framöver.

Optima är en utbildningsinstans som lever i tiden och ser långsiktigt på sitt engagemang. Samhällets satsning på utbildning är en satsning såväl på de studerande, individerna, som på vår framtid och vår konkurrenskraft.

Mats Nylund, riksdagsledamot, sfp
 

Publicerad i Österbottens Tidning 11.10.09

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00