Respekt för lagen!

09.10.2009 kl. 16:10
Alla vi medborgare förutsätts ha respekt för lagen och i vårt dagliga liv leva så att vi följer de regler som landets riksdag slagit fast att skall gälla på olika områden. Det må gälla allt från att hålla has-tighetsbegränsningarna på våra landsvägar till att uppge riktiga uppgifter för skattmasen.

Alldeles särskilt väl förutsätts riksdagsledamöter och ministrar följa lagen på grund av sin ställning och samhälleliga position. Så skall det också vara. Framförallt i sitt eget värv som minister gäller det att med sitt eget agerande visa respekt för det regelverk som bestämmer ramarna för hur en mi-nister kan och får agera. Det är mot den här bakgrunden som kommun- och regionminister Mari Kiviniemis fortsatta agerande i den s.k. Karleby-frågan förbryllar.

Som ni minns gav riksdagens grundlagsutskottet för ett par veckor sedan sitt utlåtande om förslaget till regionförvaltningslag. I utlåtandet konstaterade man följande:
”Det är nödvändigt att statsrådet tillsätter en expertarbetsgrupp för att klarlägga konsekvenserna av de ändringar i områdesindelningen som denna lagstiftning ger upphov till för de två befolk-ningsgruppernas faktiska möjligheter att få tillgång till de grundlagsfästa tjänsterna på lika grunder. Utskottet poängterar att statsrådets beslutsfattande på denna punkt är laglighetsprövning som grundar sig på kraven i 122 § och 17 § grundlagen. I ett administrativt perspektiv måste man då välja den områdesindelning som bäst tillgodoser de grundläggande språkliga rättigheterna.”

Efter det utlåtandet var vi många som tänkte att nu äntligen skall det väl bli ordning på frågan, och att statsrådet då skulle se till att man tillsätter en sådan expertarbetsgrupp som utreder såväl norr- som söderalternativet för Karleby.

Men vad händer? Jo följetongen fortsätter och minister Kiviniemi tillsätter i veckan en expertar-betsgrupp vars direkta uppdrag inte motsvarar det som grundlagsutskottet förutsatt. Därför valde Folktinget att föra ärendet till Justitiekansler, för att han skulle göra en utvärdering av huruvida de beslut som nu fattats på ministerienivå efter grundlagsutskottets utlåtande, verkligen fyller grundla-gens krav. Det är synd att man skall bli tvungen att gå så långt, men vi kan inte med öppna ögon låta bli att agera då övertramp av den här kalibern sker. En minister borde i sitt agerande verka så att mänskors tilltro till lag och rätt och rättvis behandling förstärks, inte tvärtom.
 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00