Respekt för lagen!

09.10.2009 kl. 16:10
Alla vi medborgare förutsätts ha respekt för lagen och i vårt dagliga liv leva så att vi följer de regler som landets riksdag slagit fast att skall gälla på olika områden. Det må gälla allt från att hålla has-tighetsbegränsningarna på våra landsvägar till att uppge riktiga uppgifter för skattmasen.

Alldeles särskilt väl förutsätts riksdagsledamöter och ministrar följa lagen på grund av sin ställning och samhälleliga position. Så skall det också vara. Framförallt i sitt eget värv som minister gäller det att med sitt eget agerande visa respekt för det regelverk som bestämmer ramarna för hur en mi-nister kan och får agera. Det är mot den här bakgrunden som kommun- och regionminister Mari Kiviniemis fortsatta agerande i den s.k. Karleby-frågan förbryllar.

Som ni minns gav riksdagens grundlagsutskottet för ett par veckor sedan sitt utlåtande om förslaget till regionförvaltningslag. I utlåtandet konstaterade man följande:
”Det är nödvändigt att statsrådet tillsätter en expertarbetsgrupp för att klarlägga konsekvenserna av de ändringar i områdesindelningen som denna lagstiftning ger upphov till för de två befolk-ningsgruppernas faktiska möjligheter att få tillgång till de grundlagsfästa tjänsterna på lika grunder. Utskottet poängterar att statsrådets beslutsfattande på denna punkt är laglighetsprövning som grundar sig på kraven i 122 § och 17 § grundlagen. I ett administrativt perspektiv måste man då välja den områdesindelning som bäst tillgodoser de grundläggande språkliga rättigheterna.”

Efter det utlåtandet var vi många som tänkte att nu äntligen skall det väl bli ordning på frågan, och att statsrådet då skulle se till att man tillsätter en sådan expertarbetsgrupp som utreder såväl norr- som söderalternativet för Karleby.

Men vad händer? Jo följetongen fortsätter och minister Kiviniemi tillsätter i veckan en expertar-betsgrupp vars direkta uppdrag inte motsvarar det som grundlagsutskottet förutsatt. Därför valde Folktinget att föra ärendet till Justitiekansler, för att han skulle göra en utvärdering av huruvida de beslut som nu fattats på ministerienivå efter grundlagsutskottets utlåtande, verkligen fyller grundla-gens krav. Det är synd att man skall bli tvungen att gå så långt, men vi kan inte med öppna ögon låta bli att agera då övertramp av den här kalibern sker. En minister borde i sitt agerande verka så att mänskors tilltro till lag och rätt och rättvis behandling förstärks, inte tvärtom.
 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00