Finland kan ställa villkor för gasrörsprojektet

13.10.2009 kl. 15:00
Gasrörsprojektet har väckt starka känslor i alla berörda länder under årens lopp.

Det planerade gasrörsprojektet är det största byggnadsprojektet någonsin i Finska viken och hela Östersjön. De två parallella rören dras längs med en 100 meter bred korridor genom Östersjön på en 1200 km lång sträcka. Rören kommer att gå genom Finlands ekonomiska zon på en 370 km lång sträcka. Eftersom gasrören skall dras genom fem länder har det varit nödvändigt att göra en internationell miljökonsekvensbedömning där projektet granskats som en helhet. Dessutom har man gjort miljökonsekvensutredningar på nationell nivå. En förutsättning för att Finland skall kunna godkänna projektet måste vara att den internationella mkb:n till alla delar utförs i enlighet med Esbo konventionen. Ryssland har tyvärr inte ratificerat avtalet men trots det följt avtalet under processens gång. Med tanke på kommande samarbete är det viktigt att också Ryssland så snabbt som möjligt ratificerar Esbo konventionen.

Gasrörsprojektet har väckt starka känslor i alla berörda länder under årens lopp. Till gasrörsprojektets försvar kan man säga att utförliga miljöundersökningar har gjorts och att processen lett till att miljökonsekvenserna tagits på allvar och beaktats i planeringen. För energiförsörjningen i Europa är gasrörsprojektet viktigt och dessutom är naturgas ett bättre energi alternativ än flera andra av de konventionella energiformerna såsom kol, olja eller kärnkraft. I Rysslands intresse är att projektet går vidare i snabb takt.

Regeringen skall snart ta ställning till gasrörsprojektet. Regeringen kan antingen ge sitt samtycke till eller motsätta sig att gasrören dras genom Finlands ekonomiska zon. Om beslutet blir positivt så har regeringen en möjlighet att ställa villkor för hur projektet genomförs. Sedan ska Västra Finlands miljötillståndsverk i sin tur ta ställning till om byggnadstillstånd enligt vattenlagen kan beviljas för projektet. Man kan vänta sig att miljötillståndsverket kommer att införa noggranna villkor för genomförandet av projektet.

Stränga krav på säkerhet och informationsskyldighet vid alla situationer som kan medföra risker bör för-utsättas. För miljön är byggnadsskedet det mest kritiska skedet och därför bör man garantera största försiktighet och miljöhänsyn. Det gäller särskilt trafiksäkerheten till havs. På Finska viken trafikerar hela tiden 400 fartyg och risken för kollisioner är också i normala förhållanden stora. Med tanke på Finska vikens speciellt känsliga skärgård och trånga farleder bör nedläggningen av rör inte tillåtas vintertid då riskerna för olyckor ökar. Regeringen kan inte foga villkor om miljöåtaganden som berör annan verksamhet kring Östersjön än gasrörsprojektet till beslutet, men det är både önskvärt och naturligt att diskussioner om skyddet av Östersjön förs då den politiska ledningen i Finland och Ryssland träffas.

Under de senaste årtiondena har exploateringen av naturresurser i havet ökat. Just nu finns det flera planer på grustäkter till havs i Finska viken och Forststyrelsen planerar uthyrning av stora vattenarealer för vindkraftsparker. Byggandet av gasrören kommer för en tid framåt utan tvivel att röra om sedimenten på havs-bottnen i Finska viken vilket kan öka övergödningen av havet. Det finns därför ett behov av att följa med den sammanlagda inverkan på miljön som alla dessa planerade projekt har. På denna punkt borde miljö-lagstiftningen skärpas. Om gasrörsbygget startar redan nästa år bör miljömyndigheterna vara mycket återhållsamma med att bevilja tillstånd för andra stora projekt som rör om sedimentet på havsbottnen under de närmaste åren. Vi får inte glömma att Finska vikens miljötillstånd fortfarande är mycket svagt.

Debattartikel i HBL 13.10.2009
 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00