Finland kan ställa villkor för gasrörsprojektet

13.10.2009 kl. 15:00
Gasrörsprojektet har väckt starka känslor i alla berörda länder under årens lopp.

Det planerade gasrörsprojektet är det största byggnadsprojektet någonsin i Finska viken och hela Östersjön. De två parallella rören dras längs med en 100 meter bred korridor genom Östersjön på en 1200 km lång sträcka. Rören kommer att gå genom Finlands ekonomiska zon på en 370 km lång sträcka. Eftersom gasrören skall dras genom fem länder har det varit nödvändigt att göra en internationell miljökonsekvensbedömning där projektet granskats som en helhet. Dessutom har man gjort miljökonsekvensutredningar på nationell nivå. En förutsättning för att Finland skall kunna godkänna projektet måste vara att den internationella mkb:n till alla delar utförs i enlighet med Esbo konventionen. Ryssland har tyvärr inte ratificerat avtalet men trots det följt avtalet under processens gång. Med tanke på kommande samarbete är det viktigt att också Ryssland så snabbt som möjligt ratificerar Esbo konventionen.

Gasrörsprojektet har väckt starka känslor i alla berörda länder under årens lopp. Till gasrörsprojektets försvar kan man säga att utförliga miljöundersökningar har gjorts och att processen lett till att miljökonsekvenserna tagits på allvar och beaktats i planeringen. För energiförsörjningen i Europa är gasrörsprojektet viktigt och dessutom är naturgas ett bättre energi alternativ än flera andra av de konventionella energiformerna såsom kol, olja eller kärnkraft. I Rysslands intresse är att projektet går vidare i snabb takt.

Regeringen skall snart ta ställning till gasrörsprojektet. Regeringen kan antingen ge sitt samtycke till eller motsätta sig att gasrören dras genom Finlands ekonomiska zon. Om beslutet blir positivt så har regeringen en möjlighet att ställa villkor för hur projektet genomförs. Sedan ska Västra Finlands miljötillståndsverk i sin tur ta ställning till om byggnadstillstånd enligt vattenlagen kan beviljas för projektet. Man kan vänta sig att miljötillståndsverket kommer att införa noggranna villkor för genomförandet av projektet.

Stränga krav på säkerhet och informationsskyldighet vid alla situationer som kan medföra risker bör för-utsättas. För miljön är byggnadsskedet det mest kritiska skedet och därför bör man garantera största försiktighet och miljöhänsyn. Det gäller särskilt trafiksäkerheten till havs. På Finska viken trafikerar hela tiden 400 fartyg och risken för kollisioner är också i normala förhållanden stora. Med tanke på Finska vikens speciellt känsliga skärgård och trånga farleder bör nedläggningen av rör inte tillåtas vintertid då riskerna för olyckor ökar. Regeringen kan inte foga villkor om miljöåtaganden som berör annan verksamhet kring Östersjön än gasrörsprojektet till beslutet, men det är både önskvärt och naturligt att diskussioner om skyddet av Östersjön förs då den politiska ledningen i Finland och Ryssland träffas.

Under de senaste årtiondena har exploateringen av naturresurser i havet ökat. Just nu finns det flera planer på grustäkter till havs i Finska viken och Forststyrelsen planerar uthyrning av stora vattenarealer för vindkraftsparker. Byggandet av gasrören kommer för en tid framåt utan tvivel att röra om sedimenten på havs-bottnen i Finska viken vilket kan öka övergödningen av havet. Det finns därför ett behov av att följa med den sammanlagda inverkan på miljön som alla dessa planerade projekt har. På denna punkt borde miljö-lagstiftningen skärpas. Om gasrörsbygget startar redan nästa år bör miljömyndigheterna vara mycket återhållsamma med att bevilja tillstånd för andra stora projekt som rör om sedimentet på havsbottnen under de närmaste åren. Vi får inte glömma att Finska vikens miljötillstånd fortfarande är mycket svagt.

Debattartikel i HBL 13.10.2009
 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00