Finland kan ställa villkor för gasrörsprojektet

13.10.2009 kl. 15:00
Gasrörsprojektet har väckt starka känslor i alla berörda länder under årens lopp.

Det planerade gasrörsprojektet är det största byggnadsprojektet någonsin i Finska viken och hela Östersjön. De två parallella rören dras längs med en 100 meter bred korridor genom Östersjön på en 1200 km lång sträcka. Rören kommer att gå genom Finlands ekonomiska zon på en 370 km lång sträcka. Eftersom gasrören skall dras genom fem länder har det varit nödvändigt att göra en internationell miljökonsekvensbedömning där projektet granskats som en helhet. Dessutom har man gjort miljökonsekvensutredningar på nationell nivå. En förutsättning för att Finland skall kunna godkänna projektet måste vara att den internationella mkb:n till alla delar utförs i enlighet med Esbo konventionen. Ryssland har tyvärr inte ratificerat avtalet men trots det följt avtalet under processens gång. Med tanke på kommande samarbete är det viktigt att också Ryssland så snabbt som möjligt ratificerar Esbo konventionen.

Gasrörsprojektet har väckt starka känslor i alla berörda länder under årens lopp. Till gasrörsprojektets försvar kan man säga att utförliga miljöundersökningar har gjorts och att processen lett till att miljökonsekvenserna tagits på allvar och beaktats i planeringen. För energiförsörjningen i Europa är gasrörsprojektet viktigt och dessutom är naturgas ett bättre energi alternativ än flera andra av de konventionella energiformerna såsom kol, olja eller kärnkraft. I Rysslands intresse är att projektet går vidare i snabb takt.

Regeringen skall snart ta ställning till gasrörsprojektet. Regeringen kan antingen ge sitt samtycke till eller motsätta sig att gasrören dras genom Finlands ekonomiska zon. Om beslutet blir positivt så har regeringen en möjlighet att ställa villkor för hur projektet genomförs. Sedan ska Västra Finlands miljötillståndsverk i sin tur ta ställning till om byggnadstillstånd enligt vattenlagen kan beviljas för projektet. Man kan vänta sig att miljötillståndsverket kommer att införa noggranna villkor för genomförandet av projektet.

Stränga krav på säkerhet och informationsskyldighet vid alla situationer som kan medföra risker bör för-utsättas. För miljön är byggnadsskedet det mest kritiska skedet och därför bör man garantera största försiktighet och miljöhänsyn. Det gäller särskilt trafiksäkerheten till havs. På Finska viken trafikerar hela tiden 400 fartyg och risken för kollisioner är också i normala förhållanden stora. Med tanke på Finska vikens speciellt känsliga skärgård och trånga farleder bör nedläggningen av rör inte tillåtas vintertid då riskerna för olyckor ökar. Regeringen kan inte foga villkor om miljöåtaganden som berör annan verksamhet kring Östersjön än gasrörsprojektet till beslutet, men det är både önskvärt och naturligt att diskussioner om skyddet av Östersjön förs då den politiska ledningen i Finland och Ryssland träffas.

Under de senaste årtiondena har exploateringen av naturresurser i havet ökat. Just nu finns det flera planer på grustäkter till havs i Finska viken och Forststyrelsen planerar uthyrning av stora vattenarealer för vindkraftsparker. Byggandet av gasrören kommer för en tid framåt utan tvivel att röra om sedimenten på havs-bottnen i Finska viken vilket kan öka övergödningen av havet. Det finns därför ett behov av att följa med den sammanlagda inverkan på miljön som alla dessa planerade projekt har. På denna punkt borde miljö-lagstiftningen skärpas. Om gasrörsbygget startar redan nästa år bör miljömyndigheterna vara mycket återhållsamma med att bevilja tillstånd för andra stora projekt som rör om sedimentet på havsbottnen under de närmaste åren. Vi får inte glömma att Finska vikens miljötillstånd fortfarande är mycket svagt.

Debattartikel i HBL 13.10.2009
 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45