Remissdebatt om den klimat- och energipolitiska framtidsredogörelsen

21.10.2009 kl. 15:25
Framtidsredogörelsen om klimat- och energipolitiken är ett viktigt bidrag till den aktuella debatten om den nödvändiga vägen till ett utsläppssnålt Finland. Svenska riksdagsgruppen är glad för att redogörelsen utgår från klimatförändringens effekter ur ett globalt perspektiv och betonar de katastrofala riskerna för mänskligheten och livet på jorden om inget görs föra att förhindra utvecklingen.

Det viktigaste uppdraget vi har här i riksdagen är att förvalta det arv vi har fått av tidigare generationer så att vi kan ge över en värld till våra barn som är tryggare och ekologiskt hållbarare än den vi fått ärva. Ingen av oss kan om femtio år säga att vi inte visste vad klimatförändringen skulle innebära. Vi vet idag vilka de värsta scenarierna är och det finns mer än nog information om både effekter och förväntade kostnader som klimatförändringen för med sig. Det är vi som avgör om klimatpolitiken tas på allvar och om utsläppen av växthusgaser kan begränsas.

Klimattoppmötet i Köpenhamn i december är en mycket viktig milstolpe för klimatpolitiken. Vi vill att världens länder skall nå en bindande överenskommelse om den fortsatta globala klimatpolitiken med ambitiösa mål. Vi vill att alla stora nationer i välden skall förbinda sig till målen och att u-länderna och i-länderna hittar en gemensam syn.

I redogörelsens inledning konstateras att Finland skall vara en föregångare inom klimatskyddet. Svenska riksdagsgruppen anser att det är fullt möjligt för Finland att bli det, men det förutsätter, precis som redogörelsen säger, stora politiska beslut. Faran som lurar är att vi inte tar signalerna från omgivningen på tillräckligt stort allvar eftersom förändringarna i klimatet till en början märks mindre hos oss än på många andra håll i världen.

I våra arktiska närområden är klimatförändringen där emot redan nu ett faktum. Människor har tvingats flytta pga att permafrosten har börjat smälta och för att tidigare trygga jakt- och fiskområden förändrats pga uppvärmningen. I Afrika har svår torka som en följd av klimatförändringen tvingat människor att lämna hem och hus. Flyktingströmmarna växer, oroligheter tilltar och sjukdomar och fattigdom ökar.

Argumenten för att Svenska riksdagsgruppen tror att Finland kunde bli en föregångare är för det första att det i Finland redan nu finns mycket kunskap om miljövänlig teknologi och förnyelsebara energiformer och att Finland är känt som ett miljömedvetet och naturnära land. Miljömedvetenheten är ett varumärke för Finland som det lönar sig att ta vara på. Det ger oss en bra grund att utgå från. För det andra har vi utrymme att utveckla en decentraliserad energiproduktion och möjligheter att utnyttja landsbygden som en resurs då det gäller bioenergiproduktionen. För det tredje skulle Finland tillsammans med de andra nordiska länderna, genom målmedveten satsning på energieffektiv teknologi och förnybar energi, kunna leverera varor, produkter och tjänster inom denna sektor till de stora och kraftigt växande marknaderna i bla. Kina och Indien.

Globalt sett kunde Finland som en del av Norden kunna hjälpa de fattigaste u-länderna att övergå till hållbara energiformer. För att bli en tillräckligt stor aktör på den internationella marknaden måste samarbetet mellan regeringarna och också företagen inom denna bransch i de nordiska länderna stärkas. Det innebär att marknadsföra den kunskap som finns i de nordiska länderna tillsammans och att ställa upp gemensamma målsättningar för övergången till ett utsläppssnålt samhälle. Vi kan också lära oss mycket av varandra, då det gäller både användningen av olika styrmekanismer och konkret handling på lokal nivå i våra egna länder.

I redogörelsen konstateras t.ex. att så gott som alla kommuner i Sverige har klimatpolitiska program och att Finland ligger långt efter. Redan nu har vi i Norden en gemensam elmarknad. Steget till en gemensam klimatpolitik behöver inte vara stort. Vi uppmanar regeringen att stärka de klimatpolitiska kontakterna till våra nordiska grannländer då det gäller både forskning, produktutveckling och öppnande av marknaden för innovationer. Tillsammans blir vi en starkare klimatpolitisk aktör och påverkare.

Svenska riksdagsgruppen anser att Finlands möjligheter att bli ett utsläppssnålt samhälle handlar om en målmedveten politik att öka effektiviteten i energianvändningen så att energisnåla lösningar alltid prioriteras framför energislösande lösningar. Utsläppen måste minska radikalt. År 2050 då utsläppen av växthusgaser skall vara 80 % mindre än 1990 är närmare än vi tror och här finns ingen tid att förlora.

Den offentliga upphandlingen är mycket viktig i det här sammanhanget. Genom att förstärka kraven på energieffektivitet i den offentliga upphandlingen uppstår det en betydande efterfrågan på energieffektiva varor, produkter och tjänster vilket leder till att utbudet också ökar. Statens och kommunernas exempel och ansvar som föregångare är viktigt.

Den offentliga sektorn har också det övergripande ansvaret för att se till att grundfunktionerna i samhället fungerar så att företag och enskilda individer i sina val i vardagen kan välja miljövänliga alternativ. Genom lagstiftning ges ramarna för detta. Det handlar om allt från kvalitetskrav på produktframställning till avfallshantering och återvinning av avfallet. Finland bör inom EU aktivt stödja en progressiv klimatvänlig politik som möjliggör en ekologiskt hållbar livsstil.

Regeringen har ställt som ett mål att öka självförsörjningsgraden inom energiproduktionen. Målet stämmer bra överens med den klimatpolitiska strävan efter att öka användningen av förnybar energi och att satsa på bättre energieffektivitet. Svenska riksdagsgruppen vill därför betona de möjligheter en decentraliserad energiproduktion har för den framtida energiförsörjningen i Finland. En mera decentraliserad energiproduktion skulle framförallt basera sig på förnybar energi, skogs- och åkerenergi, sol, vind och biogas. Genom att en större del av energin skulle produceras lokalt, närmare konsumenten, så skulle behovet av ny kapacitet minska i det skedet då de gamla kol- och kärnkraftverken tas ur bruk. Allt bygger på att vi i framtiden måste få ut mera effekt med mindre mängd energi.

Den skogsbaserade bioenergin har stått, och kommer också i framtiden att stå, för den största andelen av den förnyelsebara energin i Finland. Den spetskunskap vi har i Finland på det här området är en nisch som kan förädlas och bli en källa till internationell framgång. Efterfrågan på pellet från Finland är redan nu stor och det gäller också att se till att energi- och skattepolitiken är sådan att den inhemska efterfrågan ökar och att tillgången på inhemsk pellet garanteras. Beträffande möjligheterna att utöka bioenergiproduktionen inom åkerodlingen visade en utredning för några år sedan att man kan använda 500 000 ha åker till bioenergiodling utan att försvaga den inhemska livsmedelsproduktionen. Svenska riksdagsgruppen har redan tidigare föreslagit att regeringen stöder byggandet av en etanolfabrik i Finland vars produktion skulle basera sig på inhemska råvaror. Svenska riksdagsgruppen stöder också varmt förslag om stödmekanismer som gör det lönsamt för jordbruken att producera bränsle för eget och lokalt bruk. Som en biprodukt i bioenergiproduktionen får man foderprotein vilket minskar behovet att importera foderprotein. Det skulle ha positiva effekter för hela livsmedelskedjan, vilket vi blivit påminda om under den senaste tiden.

Vindatlasen kommer att vara ett viktigt arbetsredskap för placeringen av vindkraftverk. Vi anser att möjligheterna att bygga vindkraftverk i städer också skall vara ett reellt alternativ om vindförhållandena talar för det. I Köpenhamn smälter vindkraftverken bra in i stadslandskapet, varför inte också i Helsingfors och i andra kuststäder?

Ny teknik inom byggandet och nya, kreativa byggnadsmaterial innebär att energianvändningar i byggnader och i byggandet minskar. Att enbart vänta på att nya byggnadsnormer för kommande byggnader skärps räcker inte eftersom byggnadsbeståndet förnyas med bara en procent per år. Det behövs därför morötter för att i snabbare takt uppmuntra till reparationer vars syfte är att minska på energikonsumtionen. En övergång till passiv- och plushus kräver statlig uppbackning i initialskedet. Intresset är stort, nu gäller det att sprida information om goda tekniska lösningar.

Svenska riksdagsgruppen anser att framtidsredogörelsen för klimat- och energipolitiken lyfter upp många viktiga aspekter och perspektiv inom detta breda politikområde. Grunden är nu lagd för ett framtidsperspektiv och vi tackar regeringen för ett välgjort arbete.
 

Christina Gestrin höll gruppanförandet 21.10.2009

Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15