Nauclér aktiv i riksdagens klimatpolitiska framtidsdebatt

22.10.2009 kl. 15:10

Igår diskuterade riksdagen i plenum regeringens framtidsredogörelse om klimat- och energipolitiken fram till 2050. Statsminister Vanhanen presenterade redogörelsen som visar vägen till ett utsläppssnålt Finland. Därefter följde gruppanförandena, som gav både ris och ros åt de föreslagna åtgärderna. Riksdagsledamot Christina Gestrin höll svenska riksdagsgruppens gruppanförande och påpekade bland annat vikten av samarbete med de andra nordiska länderna och även globalt för att nå de ambitiösa målen, klimattoppmötet i Köpenhamn i december är en mycket viktig milstolpe. Intresset för miljöarbete är stort i landet, nu gäller det att staten verkligen går in och informera om möjligheterna och stöder goda miljöprojekt.

Ålands ledamot Elisabeth Nauclér valde att ta upp vindkraftsatsningarna på Åland och den intressanta utveckling som pågår där.

Hennes anförande finns i sin helhet nedan och hela debatten hittar man på riksdagens hemsida www.riksdagen.fi

Ärade herr talman! Statsrådets framtidsredogörelse om klimat- och energipolitiken stödjer de mål som Europeiska unionen har fastställt. För att nå dessa mål krävs att utsläppen minskar radikalt också i Finland. Ökningen av förnybar energi och nedskärningen av utsläpp är juridiskt bindande förpliktelser för EU:s medlemsstater.

I statsrådets framtidsredogörelse om klimat- och energipolitiken drar statsrådet upp riktlinjerna för målen och åtgärderna som visar vägen mot ett välmående och utsläppssnålt Finland. Enligt statsrådets vision ska Finlands utsläpp minskas med minst 80 procent från 1990 års nivå fram till 2050 inom ramen för det internationella samarbetet. Denna nedskärning är inte möjlig med de nuvarande energiformerna. Ett av målen är att fortsätta ökningen av den förnybara energins andel så att den år 2050 är minst 60 procent av den slutliga energiförbrukningen. Kraven som klimatförändringen ställer på oss är omfattande och vi bör se till att vi gör allt vi kan för att nå dessa mål.

Jag vill för min den fästa uppmärksamheten vid den förnybara energikälla som utvecklats föredömligt på Åland, nämligen vindkraften. Erfarenheterna är positiva och för tillfället finns 20 procent av Finlands vindkraft på Åland. Enligt statsrådets redogörelse ligger den stora potentialen på medellång eller lång sikt i vindkraften. För närvarande planeras och utreds flera vindkraftsprojekt motsvarande mer än 5 000 megawatt i vårt land. Den tekniska potentialen är flerfaldigt större och de största utmaningarna på lång sikt gäller hur vindkapaciteten ska kopplas till elnätet.

En ökning av den förnybara energin förutsätter att energiformen blir ekonomiskt mer attraktiv än de utsläppsgenererande energiformerna. Detta kan uppnås genom olika styrmedel såväl för att göra den förnybara energin mer lönsam, till exempel genom inmatningstariffer på det sätt som arbets- och näringsministeriets arbetsgrupp nu föreslagit för vindkraft. Man utgår från att den som smutsar ned ska betala, i detta fall alla elförbrukare. Den infallsvinkeln ger betydligt starkare incitament till enskilda människor att hitta på nya lösningar och göra något åt saken.

Ålands 22 vindkraftverk har hittills byggts på de allra bästa platserna med låga etableringskostnader och goda vindförhållanden och det med gott ekonomiskt resultat. Ett avsevärt tekniskt och ekonomiskt kunnande har förvärvats under mer än ett decennium. Kunskapen om förnybar energi inom de nordiska länderna bör vi ta vara på i kampen mot klimatförändringen. Det finns potential att bygga ut vindkraften så att till exempel ett område som Åland kan blir självförsörjande av el. Till och med så att vi kan köra våra bilar med el eller använda vätgas i stället för bensin och värma våra hus med el från vindkraft i stället för olja. Vindkraftverken borde inte ses som en miljöbelastningsfråga utan som en miljötillgång.

Herr talman! Klimatförändringen är en utmaning utan liknelser. Med åren har vi vant oss med en livsstil som inte är varaktig, och nu måste vi ta ansvaret för de effekter som den moderna livsstilen orsakat. Låt oss fokusera på förnybara energimodeller så att följande generationer också får njuta av den rika natur som vi vuxit upp med. 
 

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15