Nylander: Nu prövas Nylands förbunds vilja att utveckla helheten

22.10.2009 kl. 18:50

Statsrådet har idag fattat beslut om att fusionera landskapen Nyland och Östra Nyland från och med 1.1.2011. Processen började i och med att Sibbo kommun lämnade in en ansökan till statsrådet om byte av landskap.

- Beslutet utgör den juridiska ramen för fusionen. Beslutet baserar sig på lagen om landskapsindelning och tar inte ställning till politiska substansfrågor. Dessa frågor bör lösas via officiella förhandlingar som genast bör påbörjas, påpekar riksdagsledamot Mikaela Nylander. Det skulle vara en ytterst olycklig start för det nya landskapet om den politiska viljan att förhandla om de för Östra Nyland viktiga frågorna saknas.

- Jag hoppas verkligen att Nylands förbund också i framtiden stöder utvecklingen av metropolområdet och motsätter sig att Malms flygfält flyttar till Backas i Borgå. Nylands förbund har i tidigare ställningstaganden konstaterat att Backas är ett dåligt alternativ eftersom Borgå stads möjligheter att växa västerut och härmed ta ett större ansvar för inflyttningen förhindras av ett flygfält i Backas. Dessutom bör vi finna en gemensam syn på dragningen av den sk Helibanan österut för att effektivt kunna driva frågan inom statsförvaltningen. Helibanan är en av de viktigaste framtida infrastrukturprojekten för hela Östra Nyland, framhåller Nylander.

- Vi behöver en helhetssyn på hur vi skall utveckla näringslivet samt yrkesutbildningen och högskolesektorn. Dessutom har vi i Östra Nyland haft en trovärdig utvecklingspolitik för landsbygden och skärgården som bör kunna fortsätta. Kännspakt har också varit den grundmurade viljan att utveckla hela Östra Nyland. Tvåspråkigheten förutsätter svenska strukturer inom det nya landskapet, avslutar Nylander som hoppas på en bra start för det nya landskapet genom äkta förhandlingar.

Pressmeddelande 22.10.2009

Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.

07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.

09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.

13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.

30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.

29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00