Utveckling och övertramp

23.10.2009 kl. 12:05
... "Den inhemska energiproduktionen har långa anor och våra åkrars, skogars och torvmarkers potential är enorm. Finland är ju föregångare när det gäller skogskötsel .."

Den riktigt stora frågan i riksdagen har under veckan varit Statsrådets framtidsredogörelse om klimat- och energipolitiken. Redogörelsen ställer upp ett oerhört ambitiöst mål för minskning av koldioxidutsläppen och stakar ut vägen enligt fyra olika scenarier. Vilket av dem som än väljs kommer det att påverka våra liv i framtiden. Bland övriga frågor som debatterats väljer jag att nämna lagen om avbytarservice för pälsdjursuppfödare. I många år har Sfp krävt att också pälsdjursuppfödarna, som är bundna till sin arbetsplats 365 dagar per år, ska ha möjlighet att ta ledigt någon gång och nu förverkligas det. Rätten till avbytare för pälsfarmarna är ett genombrott och om systemet faller lika väl ut som de pilotprojekt som genmfördes i Maxmo och Korsnäs 2003-2005 kommer det säkert att ytterligare utvidgas.

För femtio år sedan var Finlands energisjälvförsörjningsgrad 80 procent, men idag har den sjunkit till 30 procent. Den största andelen energi som importeras kommer från Ryssland och utgörs av i huvudsak fossila bränslen och kärnkraftsel. Det är ohållbart. I redogörelsen framhåller regeringen att utsläppen av växthusgaserna skall på 40 år minska med 80 procent, i jämförelse med utsläppen år 1990, och att självförsörjningsgraden inom energiproduktionen skall öka. För att lyckas måste energieffektiviteten och den inhemska bio- och förnyelsebara energiproduktionen stärkas med både käpp och morot och det illa kvickt.

Den inhemska energiproduktionen har långa anor och våra åkrars, skogars och torvmarkers potential är enorm. Finland är ju föregångare när det gäller skogskötsel och ett mycket kostnadseffektivt sätt att öka användningen av förnyelsebar energi skulle vara att utnyttja det system som vi redan har till fullo, det vill säga KEMERA-stödet (stödet till hållbart skogsbruk). Vissa beräkningar säger att vi får ut tre till fyra gånger mer energi per investerad euro via KEMERA-stödet än via de nog så viktiga satsningarna i vindkraft. Ibland ser vi inte skogen för bara träden.

Också den omstridda torven är viktig för Finland, speciellt med tanke på självförsörjningsgraden. Torven, liksom skogen, ger arbetsplatser på landsbygden, och i båda fallen tillhandahåller naturen råvaran av egen kraft. Samförbränning av torv och skogsbränslen ger i stora pannor en betydligt effektivare förbränning än vid enbart vedförbränning, och minskar avsevärt problem med sintring, slaggbildning och korrosion i pannor. Idag nyttjas under en procent av Finlands torvmarker till energiproduktion. Beaktansvärt är att varje investerad euro i torvproduktion för energiutvinning har en multiplikatoreffekt som ger tre euro för den inhemska ekonomin och sysselsättningen.

Landsbygdens möjligheter för bioenergiproduktion är enorma och den snabbaste vägen att höja andelen biobränsle är en inhemsk bioetanolproduktion. 500 000 hektar åkerareal kunde redan idag utnyttjas till energiproduktion och en eller flera etanolfabriker skulle balansera upp vår spannmålsmarknad, som är för tillfället mycket snedvriden. Etanolproduktionen kan ge biobränsle till våra fordon och som biprodukt får man ett mycket värdefullt proteinfoder som kan ersätta det importerad soja.

Till sist vill jag kort konstatera att minister Mari Kiviniemi idag fredag ska ge sitt svar till justitiekansler Jaakko Jonkka angående förfarandet kring den språkliga konsekvensbedömningen gällande norr- och söderalternativet för Karleby och Mellersta Österbotten. Såväl statsrådet som minister Kiviniemi förutsätts självfallet följa grundlagen lagen till punkt och pricka och många väntar med intresse på ministerns svar.

Mats Nylund, riksdagsledamot, Sfp
 

Publicerad av Radio Vega Österbotten

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00